Rabarbertid

 När vi bodde i hus hade vi rabarber i trädgården. Och finns det något som smakar försommar mer än rabarber? Det kan i alla fall inte jag tänka mig.

Sen flyttade vi och då hade vi inga rabarber. Det kändes ju futtigt. För att inte säga fattigt. Alltså fick vi en bit rabarberrot från vår gamla trädgård och den planterade jag och bad bevekande att "snälla rabarber, väx nu!". Och rabarbern, ja den var en sån där medgörlig sak som faktiskt ville vara en till lags. Så den växte lite fint och försiktigt, och så, nu i år, ja då levererar den stort!

Jag har redan hunnit göra någon rabarberpaj. Lite rabarber-å-kardemummamuffins. Tja lite sådär.

Men det är ju ytterligare en sak som är himla bra med rabarber, man blir liksom på gott humör av den. Det är lite tjo och tjim och hejfaderittan över rabarber. 

Så när jag vaknade imorse och inte kände mig sådär kvittrande och munter precis, ja då fanns det bara en sak att göra. Eller vänta nu, två saker var det väl ändå. 1) Gå ut med Loppan, det brukar sätta lite lagom fräs på humöret. Samt 2) göra något rabarberrelaterat.

Så då slog jag väl först två flugor i en smäll; gick ut med Loppan och avslutade nere i vår lilla täppa där jag skördade ett antal rabarberstjälkar.

Sen löpte jag upp i lägenheten och så fick min röda Ankarsrum jobba lite. Och efter ett lagom långt tag, kanske lite längre än vad jag hade tänkt mig, men man kan inte hetsa rabarber, så är det bara; ja då var den klar. Sockerkaka med rabarber. Bara det fick ju humöret att spotta upp sig. 

Fast sedan tänkte jag att om man nu blir lite lagom glad av att ha bakat en rabarberkaka, vad kan då liksom ytterligare skruva upp det hela? Jamen svaret var ju självklart! Fikastund med nybakt kaka, om inte det sätter sprätt på livsandarna så vet då inte jag vad som ska till.

Sedan höll faktiskt humöret i sig hela eftermiddagen, men jag tänkte ändå att varför chansa? Vore det inte lika bra att se till att humörbarometern höll sig på Soligt och Varmt? Va?

Så just in case, för att inte riskera något, så gjorde jag rabarberkräm till kvällsmat. Sådär, nu ska väl kvällen klara sig. Även om maken och jag nyss kom på att imorgon kommer målarna för att måla fönsterna och då ska det vara undanplockat. Målare, det är ett morgontidigt släkte som börjar klockan 07.00. Pip. Fast imorgon skulle de faktiskt inte komma förrän vid 07.45. Och det är ju i alla fall något bättre, det får man medge.