söndag 19 mars 2023

Lite jopphejdi

 


Men vad har vi här då? Jo, en raggig Loppa, ute i naturen. Notera träden! Mossan! Löv och gräs och kvistar av oordnad natur. Detta tyder på skog. Och om Loppan är ute i skogen, ja då är ju säkerligen hennes matte med. Jodå, vi tog en tur igår, Loppan och jag. På morgonen hällregnade det så att vi blev blöta inpå bara skinnet, men på eftermiddagen klarnade det upp och då tog vi och åkte vi ut i skogen. Det gäller att passa på medan vädret är på medgörligt humör.

Först mötte vi en nunna. Det kan tyckas märkligt att den första man stöter på ute i skogen är en nunna som kommer vandrande med dok och radband och alla tillbehör, men i närheten av vår närmaste lilla skog ligger Rögle kloster. Nunnan såg glad ut och log vänligt mot Loppan och mig. Som tur var är Loppan inte valp längre, annars kan det nog ha hänt att hon kastat sig som en panter mot det där ringlande radbandet.

Sen mötte i en mountainbikecyklist. Han såg svettig, men fokuserad ut. Han försvann snabbt in bland träd och buskar.

Sen mötte vi en ryttare utan häst. Hon såg hästlös ut. (När jag berättade för maken om våra skogsmöten undrade han hur i hela fridens dar jag visste att det var en ryttare? - Elementärt, min käre make, sa jag lugnt då, hon var iklädd ridhjälm och ridkängor). Nu tror jag inte att hästen var på rymmen från henne, snarare att hon kom från ett besök på en hästgård en bit bort.

Sen mötte vi en lurvig samojod med sin matte. Matten var inte lurvig, men såg pratglad ut. Samojeden tyckte att Loppan, det var en tjusig dam! Ömsesidig sympati uppstod. 

Sen mötte vi nog inte fler på vår lilla runda, men det var väl inte så illa ändå?


Och eftersom det kändes så skönt att få komma ut i spenaten igen slänger jag väl in en bild till på Hund i Skog. Nu kan det se väldigt likt ut som förra bilden, men jag vill ändå framhäva att det är inte samma träd och mossa utan vi hunnit en bit på väg ändå. Rätt ska ju ändå vara rätt.

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.