Det känns som att det inte har varit så mycket ull i bloggen på sistone? En eller annan raggsocka kanske, men man kanske kan förledas att tro att det inte har avigats-å-rätats så mycket här på senare tid. Men då tror man fel!
Bland annat har jag stickat en ny Friday Sweater Junior till Kickan. Hon fick en tidigare och ömsesidig sympati uppstod tydligen. Men nu hade den tröjan gått en match med en torktumlare och det var torktumlaren som avgick med segern. En hopfiltad tröja gör ju ingen glad, så på frågan om farmor möjligen kunde tänka sig?....kanske...? ja då fräste farmor iväg till Garneriet i Staffanstorp och inhandlade raskt lite nytt garn och började sticka perleribb så det var en ren fröjd. Det är ju himla roligt när ens alster blir uppskattade och dessutom är det ju roligt att sticka så små plagg.
Men sen kom jag att tänka på makens gråa raggsockar - som han förvisso gillar, men som Pyret tyckte var lite i mesigaste laget. Rent färgmässigt alltså.
Mesig, det vill man ju inte vara. Och ens fot må ju vara motsträvig, men det blir nog bättre om den får en glad strumpa på sig? Ja, jag vet inte om detta är medicinskt troligt, men jag tycker det är värt ett försök i alla fall. Och gladare än så här, det blir det väl knappast? Tror nog att strumporna kommer att få Pyrets gillande. Trots brist på glitter.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.