- Enough is enough, sa jag uppmanande till mig själv. Men hjälpte det?
Efter att ha virkat mig genom stora delar av Europa under vår resa på något som i en (avlägsen) framtid ska bli en filt till gästrummet kände jag att det behövs visst mer garn! För visst blir det nog bra, men färgerna är liksom lite... tja... inte så JAG om man säger så.
- Matte behöver mer garn! Visst gör hon det? frågade jag hundarna på det mest insmickrande sätt. Men eftersom jag inte samtidigt viftade med en frolic förblev de tämligen ointresserade. (Här ska jag i förväg be att få be om ursäkt för nakenchocken på Huliganbilden - håll för ögonen när ni tittar!)
Trots föga uppmuntran for jag ändå iväg till stan och inhandlade lite garn. Och se så pigga och glada vovarna blev när jag inte viftade med blått/beige/offwhite framför nosen på dem utan med klara, glada färger - vilken skillnad!
Jag ville ha klara glada färger, mer färger, mer av allt!
Jag tror jag lyckades!
Ser att det är lite Frankrikeinspirerat också !
SvaraRaderaJamenvisst! Jag är ju numera så gallisk av mig ;-)
RaderaOh, kära nån!!!
SvaraRaderaJag tror INTE att du lyckades!
Jag VET att du gjorde det!!!
LÄCKERT!!!!
Kram
Visst blir man glad av dem? Oj så sugen jag är på att sätta virknålen i arbete nu!
RaderaFina färger! Lite som en sommaräng när den är som bäst. Me like :)
SvaraRaderaOch sommaräng, det är ju just vad man längtar efter nu!
RaderaFörsökte hålla för ögonen när jag tittade på nakenbilden men det funkade faktiskt inget vidare?!
SvaraRaderaHärliga färger på garnerna!
Hoppas i så fall att du inte sitter och rodnar fortfarande?!
Radera