Igår träffade jag på en gammal skolkamrat som jag säkert inte sett på, tja, 35 år? Väääldigt länge sedan i alla fall. Faktiskt så pass länge att jag först inte var säker på vem det var, men visst känns det lite pinsamt när någon säger "men är det inte Irene? Hej!! Det var inte igår!"? Man ler stort och tänker febrilt och försöker säga ungefär rätt saker så man inte avslöjar sig, ända tills man får en liten ledtråd och poletten ramlar ner.
Så det var ju väldigt trevligt, det var det absolut. Men på något vis önskar jag kanske ändå att om vi nu skulle stöta på varandra så skulle det ha varit vid ett tillfälle när jag inte precis köpt 20 stycken cowboyhattar i illrosa med paljetter på. Det är lite svårt att se cool, världsvan och sofistiskerad ut med 20 såna i släptåg.
För att nu inte nämna de prickiga ballongerna i mängd. Det kan ha varit de som var liksom nådastöten för min image?
Inte behöver du oroa dig för det!
SvaraRaderaTänk att tills ni möts om nästa 35 år så kommer den gamla kamraten tänka på dig som: "Hon den käcka med paljetter, balettflickan, cowgirlen..."
Kram//Maja
Du tror det?! :-) - ja man kan ju alltid hoppas!
Radera