Motion eller kärlek?

Dagen inleddes med en språngmarsch. Hade jag varit en oärlig person, en sån som slår dunster i ögonen på de som läser bloggen, hade jag kunnat säga att jag börjat ett nytt och bättre liv, ett sånt liv där man ger sig ut och kutar på fredagsmorgnar.

Nu är jag inte sån. Jag är en skrupulöst ärlig skribent som när jag vandrar min färde på morgonen djupt försjunken i mina egna tankar helt plötsligt finner mig ha en hund i kopplet som vid horisonten skymtar eurasiertiken Sheeba. Och Sheeba, det är en tjusig tjej! Huliganens puls börjar bulta upphetsat.

Det är därför jag helt plötsligt finner mig löpandes tillsammans med en kärlekskrank Huligan i snöre fram till föremålet för hans ömma låga. Det hälsas och skuttas (helt platoniskt vill jag framhålla, några orgier var det inte tal om!) och sen är det klart och vi kan vandra vidare hem mot en hägrande frukost.

Nöjda med att lite oförhappandes sådär ha fått lite oväntad motion (jag) och efter att ha fått nospussas med en stilig kvinna (Huliganen).

En bra början på en regnig fredag.