Nog känns det lite märkligt?

Att kunna gå ut i sin trädgård den 9 november och plocka slingerkrasse? Vem kunde anat det i april när jag sådde fröna? Jag ska också säga att det tog ett tag för plantorna att ta sig, taniga och ynkliga var de. Men de kom sig, och nu i november har de slingrat sig upp i avenbokshäcken och upp i min stora Compassion-ros. Ärligt talat är det inte en jättesnygg kombination med illrosa och gult/orange/vanilj - men inte vill man stå i vägen för ohämmad blomprakt?

En liten bukett på köksbordet att njuta av. Men innerst inne börjar jag nu längta efter amaryllis, hyacinter och doften av saffransbullar. Med mandelmassa och mycket smör.