söndag 30 november 2014

Äntligen advent

Det har varit en arbetsam vecka. En sån där vecka där man vaknar fjorton gånger varje natt och tänker "har jag glömt något?!?". En vecka där man flyttat kontoret och drömt förvirrade drömmar om flyttkartonger som dansar en munter jenka och där man kånkat och packat och packat upp och mätt och funderat och slängt handlingar som man inte ens visste att man hade längre.

Klockan tre i lördags morse vaknade jag och insåg att jo, jag hade glömt något. Inte något av riksintresse precis, och inte något som egentligen spelar så stor roll. Men trots allt så mötte man lördagen med avgjort glåmig blick och utan större sprutt i kroppen.

Som tur var var dock en julmarknade inplanerad. Syrran, Birgitta och jag åkte till Bosjökloster i det kalla vintervädret, och tänk solen sken! Det har den inte gjort under november för övrigt, jag tror Lund haft sisådär 4-5 soltimmar men däremot en myckenhet regn, rusk och gråväder. Nu sken solen och vi ångade mot Bosjökloster. Ett gammalt nunnekloster (benediktiner). Sånt vet man om man är gift med maken. Nu var det fyllt med hantverk, små gosiga hästar, tomtar och goda matvaror. Vi gick ut hårt med att äta sillamacka, det tar på krafterna att gå på julmarknad tänkte vi, och dessutom insåg vi att det var klokt att fika innan den övriga hjorden av julmarknadsbesökare hemsökte caféet likt Egyptens gräshoppssvärmar, eller Attilas hunnerhär (stryk det som ej önskas).
När man är lite stressad och lider av sviterna av alldeles för lite sömn och alldeles för mycket flyttkartonger så finns det bara en sak att göra; shoppa bort lite ångest. Och eftersom det nu var så bra att det fanns massor av jättefint hantverk på Bosjökloster så lyckades jag mota ångesten rejält. Jag kom hem med ytterligare en borste från Onslunda borstfabrik i finaste gethår. Och en mycket fin handflätad  korg, jag är synnerligen svag för korgar. "Vad ska man ha i korgen?" undrade syrran intresserat och korgmakerskan svarade raskt att den var utmärkt att ha äpplen i. Äpplen är säkerligen ett gott alternativ, men jag vet nog jag; klart man ska ha garn i den! Alltså fick korgen följa med hem.

Utöver detta lyckades jag införskaffa några fina handstöpta ljus och en fårskinnshalsduk, eller boa, som man kan säga om man vill vara lite fin av sig. Det får vara hur det vill med den saken, jag kände mig väldigt fin iklädd boan/halsduken/whatever när jag idag var på adventsgudstjänst i Hyby kyrka där vi fick klämma i med Hosianna och Bereden-väg så att taket lyfte sig. Jag tycker om att gå på adventsgudtjänst, då kan man få bröla med i psalmerna och känna att nu, nu är det på gång.
Nog är det så att advent är en härlig tid? Med hyacinter, ljusstakar, glögg och goda kakor. Det behövs i vintermörkret, det gör det. Jag har till och med fått upp julgardiner i köket. Bakat lite chokladkolakakor. Varit inne hos grannen och druckit glögg och ätit adventstårta. Och tillsammans med maken cyklat i den bitande kylan ner till ytterligare en julmarknad, på Kulturen i Lund. Kulturen, det är ett friluftsmuseum i min smak. Och när det då vankas brända mandlar, julkransar och surdegsbröd, ja då är det ännu bättre. Idag ville jag nämligen låta kroppen få sitt, och kroppen, den ville ha just surdegsbröd, brända mandlar, skurna mandelpepparkakor och sånt. Och vem är jag då att protestera? Lika bra att ge efter, tänker jag och ger kroppen vad den vill ha.
Och tänk; jag tog en lott och vann! Jag som aldrig vinner. Nu vann jag en liten tomte, och han (jag tror det är en han, med tanke på skägget) står där bredvid amaryllisen som slagit ut och sprider julkänsla så det är en fröjd åt det.
Imorgon är det måndag igen. Men det är då det. Än är det fortfarande söndag. De brända mandlarna är ännu inte uppätna, men jag förutspår att de blir det inom en snar framtid.

4 kommentarer :

  1. Vilken fin helg, det är lite synd att Kulturen inte har kvar sin julmarknad nästa helg:(
    Den där boan, den är fin den!
    Själv har jag sålt tomtar på löpande band här i Wien, på vår årliga julmarknad för kyrkan:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är synd, det hade varit trevligt att visa dig den!
      Det måste ha varit roligt, men jag gissar att man blir lite trött i benen efter en dag på julmarknad - roligt att det gick så bra med försäljningen!

      Radera
  2. Allt klär en skönhet, sägs det och nu tror jag verkligen på det!
    Inte många som skulle passa i den hatten, men oj vad Du är stilig!
    Kram från Maja och Tack för hälsningen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, så snällt sagt!
      Hoppas du mår bättre nu, Maja!

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.