Medan man väntar i telefonkö

....kan man ju skriva ett litet blogginlägg. Förvisso fick jag valet att bli uppringd...men jag är alltid lite misstänksam mot att man då kanske hamnar längst ner i kön och blir uppringd när alla är jättetrötta och inte alls har lust att svara på frågor.

Vad jag väntar på? Jag har beställt några böcker och efter att ha fått orderbekräftelse och hela konkarongen så kom det sen ett mail om att jag inte genomfört köpet och att jag bara skulle betala så blir allt så bra, så bra. Nu är jag som sagt en misstänksam figur och undrar om detta är ett blatant försök att få mig att betala dubbelt - man kanske vill öka sin vinstmarginal på min bekostnad?

Böckerna jag beställt är enkla hur-man-lär-sig-rita-steg-för-steg. För barn. Men till mig. Grynet tycker om att rita och jag själv befinner mig snäppet över huvudfotingarnas nivå, så jag tänkte att det gäller att ligga i så man ligger lite i förkant och inte får medlidsamma blickar av sitt artistiska barnbarn.

Jamen kolla bara på denna fina regnbågskatt som Grynet ritade - för  en månad sedan. Hon har ju säkert uppnått nya konstnärliga höjder nu, så nu får jag liksom steppa upp lite.

Annars har veckan varit ganska lugn. Och grå. Och regnig. Det är märkligt hur stora mängder lera man lyckas dra in, både själv och via Loppan, man tycker ju att det borde ta slut någon gång på leran? Så då får man ägna sig åt lite inomhusaktiviteter. Baka till exempel, vilket jag i friskt och överdådigt mod gjorde igår, vilket resulterade i att jag råkade välta upp och ner på muffinsplåten ner i ugnen, alltså innan muffinsen var bakade. Jag borde ha begripit bättre, igår var en sån dag när det mesta strulade och då ska man nog inte ställa sig och baka muffins.

Häromdagen var inte en sån dag. Häromdagen var en sån dag när den nyblivna 2-åringen kom och sov över själv hos mormor och morfar, jo för resten av familjen skulle gå och se på Frost 2 och det tycker man nog inte är så himla kul när man är två. Då har man träningsläger hos mormor och morfar i stället; fotboll sparkades och hinder hoppades. Pyret är liksom en mix av Susanna Kallur och Zlatan (fast sötare). Vad månde bliva?

Fast vi var ju i Pysselrummet också, fattas bara annat. Det var synnerligen roligt att få pilla på allt själv, utan en storasyster som också ville hålla på med pärlor och lera och sånt, nu var det fri tillgång på allt!

Så småningom var det läggdags och sen var det morgon och mamma kom och hämtade, fast inte förrän vi hunnit med frukost såklart. Sen gick mormor och vilade sig en stund. Mormor är nämligen inte 2 år, utan lite till.

På stickfronten har jag överraskat mig själv med att visa nya, oanade drag. En sån som börjar - och avslutar! Jomen, två projekt har jag lagt upp till så här i början av 2020 OCH dessutom färdigställt. Kanske inte de största projekten, men ändå. En gul mössa och gula kattvantar, eftersom hundvantarna som Grynet fick i julklapp var lite för små. Nu hoppas vi på att kissekatterna är av lagom storlek.

Nu ska man ju inte tro att jag är sysslolös på garnfronten bara för att jag varit så oväntat ordentlig och färdigställt projekt - det finns en del UFO att fortsätta med avigandet och rätandet på. Bland annat en gul kofta och gula vantar till mig. Jag tycks vara inne i Min Gula Fas, lite som van Gogh och solrosorna. Förutom att jag har öronen kvar och att van Gogh var konstnärligt lagd och det är, som ovan nämts, inte undertecknad.

...och nu får jag sluta, för nu kom jag fram i kön!