Ikväll fick jag till exempel laga maten själv. Igår? Ja det var en helt annan femma! Bästa hjälpen hade jag, som med stor fermitet med en matkniv skar till falukorven till Stroganoffen, som hällde i grädden och rörde runt med schvung och entusiasm. Löken fick dock mormor hacka, ska det svida i ögonen är det ju klokt att låta någon annan hacka.
Under tiden satt Grynet och morfar och tittade på gamla videofilmer från när Grynets och Pyrets mamma galopperade runt och hoppade med sin häst Flisan. Mormor ovetandes hade morfar även rotat fram filmer där mormor i lite mer sansat tempo red runt. Fotot är courtesy of Grynet som fått fatt i mormors mobil. Grynet börjar nämligen till mormors oskrymtade belåtenhet bli lite hästintresserad. Visst vore det härligt med en liten ponnytjej! Eller två. Eller varför inte tre?!) - Pappa säger att hästar bits, sa Grynet, men vi enades om att det gör de inte alls om man inte är dum mot dem.
Programmet har varit fullt under helgen, ända sedan flickorna drog in som två små stormvindar i lördags lunch. Vi har pysslat. Så klart! Vi har ätit köttbullar. Med pasta. Mycket viktigt.
Så småningom var det dags för pyjamas och sen tänkte mormor lite naivt att det var dags för kvällssaga och sen möte med Jon Blund. Ja, jag sa ju att det var naivt. I stället introducerade morfar Formel 1 för flickorna som tyckte att det var oerhört roligt. Ännu roligare var det med skidskytte för där kunde man kolla på flaggorna vilket land skytten kom ifrån. Grynet hejade på den som vann, sa hon, och det var ju ett salomoniskt beslut.
Till slut somnade i alla fall alla (utom studenterna som partajade på Lunds nation som om det inte fanns en morgondag) och sen var det söndag. Söndag, det var ju Fars Dag och det var väl klart att pappa skulle få ett fint foto på flickorna, så på morgonpromenaden där vi träffade flera av Loppans kompisar, ja då fick vi till några riktiga pangfoton. Pappa blev mycket glad över att se sina fina flickor!
Efter en liten plättpaus gav vi oss ut igen. I Tunaparken har man gjort en fin lekplats med ett klätterslott! En stor succé! Flickorna spänstade raskt upp i slottet, och mormor som saknar klättergener i sin genuppsättning, vankade runt som en orolig höna nedanför. Men nu fanns det ju mycket mer man kunde göra! Gunga på snigel, studsa i en behagligt låg studsmatta och sen gick morfar och flickorna och tittade på skyltarna som berättade om det riktiga Tuna slott som låg i parken en gång i tiden. Grynet räknade mycket listigt ut var slottet legat, eftersom hon kände igen trädet som låg bredvid slottet på fotot och det var ju makalöst klokt uttänkt, förutom att det gamla trädet fällts och inte fanns längre. Vem kunde tro att man skulle luras på detta sätt?
Sen hittade flickorna en hög med stammar man kunde klättra lite till på, inte vill man försitta ett klättertillfälle? Mormor, som just lyckats med konststycket att ramla på platta land, ja hon rantade åter runt och kluckade ängsligt att de skulle vara försiktiga. Trots att det var hon som inte kan hålla ordning på fötterna, såklart att flickorna klarade det galant!
Sen gungades det lite till och plockades löv och grävdes lite innan vi blev lite frusna allihop och fick åka hem och värma oss med lite eftermiddagsfika innan det var dags för den där Stroganoffen.
Så småningom var det dags för kvällsdiskussionen om utifall att det verkligen var dags att sova redan? - Det är ljust ute, påpekade Pyret och gick inte riktigt på mormors förklaring att det inte var ljus, utan en lampa bakom gardinen. Men mormor som visste att vi skulle upp tidigt och åka till förskolan lyckades så småningom trumfa igenom att det faktiskt var dags att sova. Och sov, det gjorde även studenterna som väl var lagom utfestade efter natten före.
Ikväll fick jag som sagt laga mat ensam, och det kändes onekligen lite tomt.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.