Jamåhonleva!

 

En mig närstående syster fyller år idag! Det är ju himla bra, dels att man har en syster av prima kvalitet, dels att man då får komma och äta tårta. Alltså ilade maken, Loppan och jag iväg med blomsterkvast för att sjunga jahonlevahurra. Medan vi ylade på, tittade vovvarna förundrat på oss, och man såg att lilla Enya, som hittills varit förskonad från sådana vokala utbrott, undrade mycket vad det var som hänt?!

Sen drack vi bubbel, och då blev det tyst på oss. Det tror jag att alla uppskattade, inte minst vi som ju fick bubbla på.

Efter ett tag kände jag något som stack till - när jag sänkte blicken mot golvet såg jag två som hundar som stirrade mycket uppfordrande på mig. "Vad är det här för orättvisa, vart är vårt bubbel?!" såg man att de tänkte. Men nä, hur släpphänt matte man än är, så är det inte försvarbart att hälla bubbel i sina vovvar. I all synnerhet inte som man vill dricka upp det själv.

Sen blev det, som sagt, tårta. Tårta fick de inte heller smaka. Det är tufft att vara hund i det här sällskapet. Fast hundgodis, det fick de. Både en och två, kanske tre bitar. Så jag tror nog att de var lika nöjda som alla vi andra.

Imorgon är det nyårsafton, och då träffas vi igen och bubblar. Ett liv i sus och dus, sämre kan man ha det!