Nu har maken och jag varit på fotboll - igen! Ja så är det när man blir biten av ett nytt intresse, då vill man ideligen, ideligen åka och titta på fotboll. Men då ska det vara fotboll i rödvitt! Den här gången var det inte Halmia, den här gången var det Lunds Bois, och man måste nog säga att gullighetsfaktorn var avsevärt högre här.
Det var Pyret och hennes lag som spelade match och maken och jag åkte dit för att tjoa "heja Pyret, friskt humör, det är det som susen gör, heja, heja, heja!!". Två matcher fick vi se och det var nagelbitande spännande. Jag får ju säga att som varande icke-fotbollskunnig så var det här så mycket mer lättförståeligt. Inga krångliga offside-regler och det var mer pang-på-rödbetan. Och låg det ena laget väldigt mycket under så fick man ta in en utespelare till. Så himla bra, tycker jag! Inte ska man vara så där småsint petig med såna detaljer.
Pyret, ja hon spelade minsann både som utespelare och som målvakt - fast inte samtidigt. Det finns ju ändå gränser för ens simultankapacitet. Lite peptalk från coachen fick man också ha.
Det var full action mest hela tiden! Förutom när det förvirrade sig in en måsunge på plan, då fick det bli lite paus medan den försiktigt föstes bort. Man kan ju ha förståelse för att den också ville titta på matchen, men det gör man bäst från åskådarplats.
I nästa match fick våra rödvita tjejer ha orange väst för då mötte de ett annat rödvitt lag, men under det där oranga klappade ju rödvita hjärtan så det var ok ändå. Och så småningom var matcherna över, man tackade motståndarlaget och morfar och jag åkte hem igen, precis lagom tills när regnet drog in. Så här mycket live-fotboll var det länge sedan jag såg! Men jag tror nog att det kommer att bli mer av den varan framöver - men då ska det var rödvitt!
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.