tisdag 27 mars 2012

Vårkänslor

Nu spritter vårkänslor så att hjärtat slår saltomortaler i bröstet på en! Det är nu man inser hur mycket lättare livet är att leva när det är ljust när man kommer hem från jobbet. När köksdörren kan stå öppen ut mot trädgården utan att värmeräkningen löper amok. När det spirar och spritter och klorofyllen ligger i startgroparna.

Det är längtans blåa blommor! (observera nu hur smart och poetisk jag är - jag kommer nämligen inte ihåg om det här är ormöga eller förgätmigej. Men att den är blå, det kan man i alla fall inte ta miste på! Sen verkar jag ju då lite litterär, bara så där på köpet).



Och det är andra blåa blommor. Kan vara en scilla. Eller en vårlök. Eller förresten, hur har jag det med grammatiken?! Det är ju i pluralis! Flera blommor, alltså mer än en.

Sen kan man njuta av solbelysta Huliganöron. Se hur vacker aftonsolen lyser upp hans päls? Visst blir man väl lite lyrisk?


När man sett sig mätt på huliganöron drar man sig bort mot rabarbern. Rabarber, det är gott, det! Fast jag får ju erkänna att rabarber i det här stadiet ser lite lätt, vad ska man säga, ekivok ut. Som något ur en barnförbjuden film. Naturen är ett förunderligt ting, det är då ett som är säkert. Alltnog och emedan, på rabarberbilden kan man även avnjuta årets kirskål som sticker upp sina fula trynen.



Allt är dock inte kirskål i trädgården (gudskelov! vill man utbrista). Titta bara på tusenskönan, hur ljuv är inte den? Fast, när jag tänker närmare efter så kan man nog likna även tusenskönorna vid ogräs... men nu gör vi inte det, nu ser vi på trädgården med förlåtande och fördomsfria ögon.

 På planteringsbordet står krukor och fat redo - redo att fyllas med nya skrangliga sådder, nya experiment som kan lyckas. Eller inte.


Fröpåsar är som sagt införskaffade. Och handen på hjärtat - Petroselinum crispum, nog blir man glad bara av namnet? Det känns som att det här kommer att bli bra persilja. Krispig persilja. Persilja man vill hugga tänderna i.



Och inte tar vårkänslorna slut där, ånej. Jag har i sann husmoderlig anda tagit in lite körsbärsgrenar och syrenkvistar för att ha lite klorofyll även inomhus. Och titta! Nog ser det ut som att det är yttepyttesmå syrenblommor på gång?

Undra på att vårkänslorna svallar högt.

10 kommentarer :

  1. Visst spritter det i rabatterna, men oj vad svårt det är röra på sig utan smärtoskrik efter ett besök hos ogräset!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sant! Ogräsrensarmusklerna har onekligen gått i dvala över vintern.

      Radera
  2. Vadan dessa vackra bilder? Har du gått fotokurs nu igen eller har du nytt objektiv eller har du lånat ut kameran eller något annat? För det var ju attans vad granna bilder som presterats...

    SvaraRadera
  3. Jag stal dem! Nej, det var nog vårsolens förtjänst, men tack snälla!

    SvaraRadera
  4. Jag lägger den poetiska linjen på minnet eftersom jag är fullständigt jättedålig på blommor. Aha, tänker jag nu, äntligen kan jag verkar lärd även på detta område ;-)
    Dock känner jag igen ett par hundörondär jag ser dem, även om det i en okunnis ögon kunde varit videkisar *skrattar*
    Det ska allt bli spännande att se om det blir prunk eller skunk i rabatter och krukor..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så länge blommorna är blå, funkar det! Annars får man väl byta ut det mot "längtans gula blommor". Om man talar om maskrosor till exempel.

      Radera
  5. Jorå, här har man varit fylld av vårkänslor också - dock mer fylld av.....ja ursäkta....snor!
    Vårkänslorna börjar dock ta över och vad händer då? Jo, man ser en väderspåman å TV-rutan som talar om (med lite lätt dämpad, skamsen röst) att nu stundar bistra tider! 0-gradigt och under det, tonvis med snö och på det risk för ishala vägar.....
    Tjena april :0)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Usch ja, jag hörde det - vad ska nu DET vara bra för undrar man?

      Radera
  6. Tänk att det är lika fascinerande varje år när växtligheten drar igång efter vintervilan?! Ni ligger ju, av förklarliga skäl, ett par veckor (eller tre) före oss, men snart är det nog tusenskönor även i vår gräsmatta. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klart det blir tusenskönor åt Karlsson också!!
      Men visst blir man lika förundrad varje år? Trots att man upplevt det ett ...hmm.... ansenligt antal år.

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.