söndag 8 april 2018

Motion!

Nu haver jag motionerat! Cyklat till jobbet med den stadiga terriern i cykelkorgen, uppför och uppför och flås och flås.
Sen har jag gått i uppförsbacke. Utan terrier men med flås. Och det var nog  himla bra, för det som väntade i slutet av backen var ett Afternoon Tea på the Lodge tillsammans med syrran och maken. Och ja, vi gillar Afternoon Tea i vår familj, så är det bara. Maken muttrade i och för sig lite för det som numera är det flådiga och trevliga the Lodge, var tidigare Friluftsfrämjandets Romelestuga uppe på Romeleåsen och han mumlade längtansfullt om ryggsäckar med termosar med varm choklad och svettiga ostmackor. Min egen nostalgiker blev dock något mer nöjd när han såg att skylten med "Romelestugan" satt kvar på väggen som en vink till 50-talet.



Vi åt och vi åt och vi pratade och hade det himla trevligt, innan vi gick ut för att titta på utsikten som inte gick av för hackor precis. Man känner att våren liksom ligger på språng och innan man vet ordet av så har den blommat ut för fullt!

Sen var det dags att ta sig nerför backen igen, och egentligen hade vi bara kunnat lägga oss ner och rulla ner, så mätta var vi.



När vi kom hem igen sken solen och man bara kände långt in i sin själ att nu, nu var det dags att röja i trädgården. Ett svettigt göra. Det tog säkert upp emot en timme att rensa i rabatterna, sopa och kratta upp allting, packa upp möblerna och fixa gräsmattan. Och, inte minst, låta vår eminenta trädgårdstomte flytta ut på grönbete igen. Oh the joy of att ha en liten lagom plätt! Loppan bekantade sig med en våryster humla och stod länge och betraktade den förundrat; vad var det där för något som vimsade runt? såg hon ut att tänka.

Efter det hårda arbetet var det ju dags att ta igen sig en stund med ett glas vin som vi drack i sällskap med vår bostadsföreningsordförande, en dam som Loppan älskar hett och innerligt.

När jag vaknade imorse kände jag dock att det kunde nog inte skada med lite mer motion, att bära ut en trädgårdstomte bränner ju inte så många kalorier. Inte på mig i alla fall, eftersom det var maken som bar.

Så Loppan och jag drog ut i spenaten och traskade runt vid Krankesjön, hälsade på en travhäst som travade förbi och kände att vårmorgnar, det är grejen det!


Man måste ju upprätthålla en viss balans, yin-å-yang och allt det där, så för säkerhets skull, nu när kroppen fått så mycket oväntad motion, har jag varit iväg och köpt kardemummabullar som lite senare ska inmundigas i trädgården. Det känns nog inte direkt som en uppoffring ska jag väl erkänna.


2 kommentarer :