Det är så jag känner mig nu. Imorse då var det inte riktigt så, inte när man ska stå ute på ett fält utanför Eslöv och i 3 kylslagna grader och duggregn träna nosework och sedan lite agility. Då blir man inte så varm precis - men glad! För det är så himla kul och man blir så uppåt av att se pigga glada hundar leta eukalyptushydrolat i ihåliga döskallar (jaja, döskallar är alltid ihåliga om vi nu ska märka ord), studsa över hinder, rusa genom tunnlar. Då drar man ner mössan ännu längre ner över skulten och struntar i att fingrarna känns som istappar.
Sen är det skönt att komma hem igen och tänka att hurra vad bra att jag stickat klart min Espeth cardigan, den är varm som en liten kamin. Och i all synnerhet när man dessutom har en Loppa i famnen, då stiger temperaturen minsann!
Det är inte alltid bra när tempen stiger - stackars Pyret har varit febrig och hängig och kunde inte följa med när Grynet kom och fikade hos mormor häromdagen. Så Grynet och jag fick bygga torn på egen hand och äta kanelbulle och sortera knappar och göra pärlarmband och måla med vattenfärger och bädda ner räven och läsa godnattsaga för honom och allt det som ska hinnas med när man är på besök hos mormor och morfar.
Dock fick jag ändå träffa Pyret eftersom det behövdes lite passning igår. Stackars Pyret var rätt trött och sov gott i mormors famn när hon inte lekte med Loppan som nog är världens snällaste hund och inte bryr sig om ifall små barnafingrar emellanåt drar rätt rejält i polisongerna.
Alltså, det där med att sitta med en liten pyjamasklädd figur i knäet som sover - finns det något mysigare? Man fullständigt känner hur stressen rinner av en och man vill liksom beskydda och ta om hand och man känner att gud nåde den som är dum mot mina barnbarn, den kommer jag att sparka på smalbenen! Sen kom Grynet hem och blev lite febrig hon också, av ren sympati kanske? Fast det ryktas att båda flickorna mår bättre idag och det tycker jag är bra.
Sånt måste firas! Alltså ligger det en halvflaska champagne på kylning och sen blir det långkokt lammstek som kryddats med citron och apelsin och vitlök, timjan, rosmarin, kanel och lagerblad. Det blir man också varm och ombonad av.
Maken och jag, vi har varit på stan en stund också. Vi skulle köpa en bröllopspresent men kom hem med salt- och pepparkvarn, en rock till maken och lakan. Dock ingen bröllopspresent, så kan det gå.
Jag har också varit alldeles ohyggligt husmoderlig och lagat makens oljerock och strukit
samt lagat några slipsar. Många pluspoäng till mig där känner jag, och då kan det vara bra att balansera det där präktiga med lite champagne på kvällskvisten.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.