Tårtkalas. Och lite Bamse på det.

- Vill ni komma till Halmstad och äta tårta? undrade sonen. Vilken fråga! Frågetecknet hann knappt klinga ut förrän vi fräste iväg över Hallandsåsen i ett synnerligen soligt väder. Vi har ju inte direkt drabbats av stormen Alfrida, men blåsigt har det ju varit så det var skönt med vindstilla och sol, i all synnerhet när man hade tårta att se fram emot!

Pyret och Grynet och deras föräldrar var också bjudna. Det var ett rejält tårtkalas! Först fick vi smörgåstårta. Ja det vill säga, Pyret skulle äta pasta på burk hade hennes naiva föräldrar tänkt. Pyret gjorde processen kort med pastan och påtalade med emfas att var det tårtkalas så ville hon också äta smörgåstårta och ingen jä"#%!** pasta, så det så.

Sen, ja sen lekte vi med leksaker som packats med, morfar läste om hur Castor lagade en punka och tyckte att den boken, den kunde ju jag läsa och lära mig något? - Voffor de' då? undrade jag, - vi lämnar ju alltid in cykeln när vi får punka? På det hade maken inget riktigt bra svar.

Sen lekte vi på lekplatsen som hade en utmärkt gunga, vi får nog tala med Lunds kommun och påtala hur bra gungor ska se ut. Och sen, sen var det chokladtårta! Pyret fick ingen tårta, orättvist nog. Dock petade hennes ömma mormor av så många hallon hon kunde åt henne, så Pyret var rätt så nöjd ändå.

Sen var det dags att åka tillbaka till Lund igen, och av 8 gäster somnade 6 innan vi knappt hunnit ut på motorvägen - det var ett bra kalas!

Återigen vaknade Loppan och jag till en solig morgon, och soliga morgnar, de ska man inte slösa bort med att tryna i sängen. Det fick bli en sväng runt mossen igen där Loppan förbluffat beskådade att svanarna gick PÅ vattnet? Jajamen, några frostdagar till så blir dammen skridskoåkningsbar. Ja om man nu ägnar sig åt sådana livsfarliga sporter som att försöka ta sig runt på järnskenor och vricka fötterna ideligen, ideligen. Jag förstår verkligen inte hur hockeyspelarna bär sig åt; fräsa runt i hög fart efter en puck och inte ens hålla sig i sargen? Fast de har ju klubbor att stötta sig mot... det måste vara det som är skillnaden.

Någon jätterunda hanns inte med, för vi skulle få lunchbesök och jag måste handla vispgrädde och jordgubbssylt, viktiga ingredienser när man har plättbjudning. Grynet och Pyret mulade i sig plättar som om det inte fanns en morgondag, och man såg att Pyret tänkte att det här, det var något helt annat än pasta på burk!

Sen fick Pyret och hennes pappa åka hem, för Grynet och jag, vi skulle på bio och se Bamse och Dunderklockorna och det får inte småbebisar göra. Det får man bara om man är en stor flicka, för det var ju en synnerligen spännande film. Som tur var parkerade sig Grynet i mormors knä när det mormor tyckte att den där draken, var den inte lite väl otäck? Men allt löste sig så bra och man fick sig en dos bamsemoral på köpet. Mycket bra film, det tyckte både Grynet och jag.

Efter att ha tagit bussen hem till Grynet bjöds vi på te och fastlagsbulle, vilket ju var väldigt gott! Nu tänker jag att det får nog bli en rejäl runda imorgon för Loppan och mig, det kan behövas motioneras bort både en eller annan plätt och lite fastlagsbulle...

Just nu tar jag det ganska lugnt, stickar på min Sólbein som tar sig ganska bra får jag säga. Och hoppas, som sagt, på en solig dag imorgon också.