Bara för att förekomma

Ikväll ska Ellenmamman och jag hem till syrran för lite fika, lite prat och lite handarbete. Virkning står på agendan. Själv började jag virka nya rutor på en altan uppe i Piemonte... nu befinner jag mig inte i Piemonte, vilket främst märks på att det regnar som sjutton och är ca 8 grader varmt. Eller kallt, hur man nu väljer att se på saken.

Nu är det också så att vid kvällens flit kommer även 1 st Ellentös och 1 st huliganhund att närvara. Detta får mig att tvivla på att det blir så värst mycket resultat att visa upp, därför tänker jag nu förvåna omvärlden med att förevisa ytterligare ett färdigställt projekt!! Jajamensan, jag har slagit till igen.

Det blev ju aldrig någon grön schal stickad eftersom mönstret och jag liksom inte var kompatibla. Därför repade jag upp det som var stickat och virkade i stället en schal. Mot alla odds så har den nu blivit klar! Märkligt nog är den grön. Hur nu det gick till. OK, kanske inte klargrön. Mer liksom gråblåmelerat grön.



 

Alltså, blir man inte rent tårögd av beundran? Jag bjuder på en närbild också! Sån är jag, generös och sådär. Av en märklig slump så blir närbilden inte av något ställe där jag virkat fel... så kan det gå när inte haspen är på.

Fast nu undrar jag bara - hur kunde det komma sig att min hårdkokta huligan/ros/tulpan/makeblogg utvecklades till en handarbetsblogg? Är inte det märkligt, så säg?

Sen undrar jag också, som sagt, hur mycket som verkligen blir virkat ikväll...