Lördagsmys

Det pratas ju så mycket om fredagsmys och det är nog så bra, men faktiskt lite orättvist mot lördagen kan jag tycka. I mysighetsgrad en inte oäven dag den också, vill jag nog påstå! Ja,  jag vill slå ett slag för lördagen, stå upp för lördagen, nästan ha ett litet demonstrationståg för den. Ropen skalla: flera lördagar åt alla! skulle jag ju kunna tåga runt och skandera. Fast nu gör jag ju inte det, ändå.

Det är inte så att jag fryner på näsan åt fredagskvällar, ånej, inte alls! Sån är inte jag, en som sticker näsan i vädret så fort fredagsmys kommer på tal, även om jag väl passerat tacos-stadiet sen rätt många år tillbaka. Och det där med chips har jag faktiskt aldrig riktigt begripit mig på; chips? när man kan äta choklad?? Besynnerligt, på min ära.

Gårdagens fredag gick inte av för hackor; after work hos f.d. grannen i hennes nya fräsiga lägenhet. 9 talföra kvinnor, en massa vin, gott bröd, nötter, chokladkaka och kaffe - inte kan sånt gå fel? Och det gjorde det inte heller. Maken fick också komma om han ville. Han bleknade dock lite inför utsikten att vara ensam herre på täppan med ett gäng uppsluppna kvinnor, så han och Huliganen höll varandra sällskap och läste diverse lärda böcker om förunderliga arkeologiska ting. I alla fall läste maken; hunden kan möjligen ha ägnat sig åt annat? Hur som haver, en rasande bra inledning på helgen!

Lördagen inleddes också på bästa sätt - för det första regnade det inte! Ja ni läste rätt; ingen vertikal väta. För det andra rände Huliganen och jag Billebjer runt med en annan trevlig vän och hennes tvenne väna vovvar; beardisen och den nya bekantskapen aussien. Aussien var en glad garcon! Eller rättare sagt, det var hon väl inte för garcon är, såvitt mina franska ickeexiserande språkkunskaper säger, en varelse av manligt kön. Glad och charmerande var hon dock! Så vi drog landskapet runt under ett ihärdigt pratade och skutteliskuttande. Huliganen hade något svårt att hänga med i de långbenta damernas skuttande, men kämpade tappert på och klarade rundan utmärkt, nu när han är drogad med rimadyl upp över den vippiga örspetsen.

Sen har jag faktiskt stickat klart makens tröja!! Ja ni läste rätt igen. Nu ska den "bara" sys ihop. Jag är så jädrans mallig över att jag faktiskt genomfört det här projektet så ni anar inte - massor av gånger har jag varit otroligt frestad att kasta mig över nya projekt, men ståndaktigt har jag låtit bli. "Först tröjan" har varit mitt mantra. Det kan hända att det kommer triumferande bilder i ett inlägg snart. Sitt ljus ska man inte sätta under en skäppa, ej heller färdigstickade tröjor.

Maken och jag cyklade också ner till systembolaget; när vi var på ost- och vinprovning i tisdags pratade de sig varma om kombinationen tokajer och ost. Och eftersom syrran nu generöst bjuder oss på mat ikväll tvingade vi henne att ha ost till dessert och tar med oss lite tokajer. Trevligt ska det bli! En lördagskväll med syrran och Zoya och maken och Huliganen (och lite Tokajer dårå), det kan inte gå fel.

Vi har också hunnit med ett besök på sjukhuset och glatt oss åt att en vän som det senaste året drabbats av hur mycket operationer och felbehandlingar och elände som helst nu efter en 14-timmars operation i veckan så väldigt pigg och glad ut - det kändes fint!

Jag hyser gott hopp om lite söndagsmys också, men håll med om; att bara prata om fredagsmys, det känns inte riktigt rättvist mot de andra dagarna. De kan rentav känna sig lite kränkta?

Just nu tar vi det lite lugnt i väntan på promenaden till syrran. Och för att avsluta inlägget på bästa sätt lägger jag in en bild på Huliganen; mycket bättre än så kan det väl ändå inte bli?