Majträdgård

Man vaknade och det var första maj. Förvisso var det betydligt svalare än dagarna före, men ändå; solen sken! Och det gamla knotiga äppleträdet blommade utanför köksdörren. Det är så hjärtslitande vackert och jag fotograferar det varje år och tänker att finns det någon som kan åldras med värdighet så är det just ett gammal äppleträd. Jag kan inte tänka mig att trädet bryr sig om lite rynkor och hängslams, nej det bara blommar på, och det gör det väldigt rätt i. Förmodligen kunde man lära sig ett eller annat av det här och strunta i att man börjar se ut som ett gammalt sviskon i fejan, det är inte det som är det väsentliga ändå, det viktiga är att man blommar ut!

Huliganen och jag rände ut på morgonpromenad. Det var väldigt tyst och tomt, så här morgonen efter Valborgsfirandet. Även vi hade firat, jodå. Vi traskade bort till gröningen och bålet igår. Det var en himla massa människor, en stort bål och diverse blandade hundar. Jag tänkte att Huliganen nog skulle gå i spinn, men han tog det ganska lugnt faktiskt, han  var nog förbluffad över det hela. Ända tills han försaökte mucka gräl med en tjusig Afghanhund men då släpade jag honom därifrån, någon måtta fick det väl ändå vara?

Men idag var det tyst och tomt och vi njöt av vår promenad. När vi kom hem fick vi världens chock! Vårans husse var UPPE. Och inte nog med det, han HADE GJORT FRUKOST SJÄLV! Vi har ännu inte riktigt hämtat oss från den överraskningen, faktiskt.

Vad gjorde vi sedan en solig, om dock något sval, första maj? Tja vissa betade lite gräs. Andra köpte nya stolar till altanen. Gjorde årets första rabarberpaj. Grillade för första gången i år. Och njöt av tillvaron i största allmänhet.

Just nu tittar husse på snooker, han har ju lite märkligt intressen den mannen. Själv börjar jag fundera på kvällskaffe och kanske en liten chokladbit? Hur låter det, nog låter det bra? Vissa har knoppat in och drömmer behagliga drömmar. Och därute står äppleträdet och blommar på för fullt. Maj började bra, man kan inte säga annat!