Cameo

Vi har haft en resa tillsammans, Cameon och jag. Den började i mars i London, när jag och väninnan besökte Loop och hade en härlig tid bland garnhärvor och mönster. Sen har jag stickat lite då och då, funderat på om garnet skulle räcka (jag använde nämligen inte det rekommenderade utan ett ljuvligt Madelinetosh), ändrat lite här, funderat lite där. Dragit upp lite. Stickat om lite. Eventuellt har jag stickat någon maska fel också, men det behöver vi nog ändå inte fördjupa oss i nu.

Men nu är den klar! Blockad, färdig, klar och jag känner att den kommer att bli en favorit. Den är mjuk. Den är grafitgrå och senapsgul. Den är randig. Den är helt enkelt perfekt!

Nu skulle den dokumenteras. Det är svårt att fotografera sig själv när man ska hålla upp en rejäl schal, så maken ryckte tjänstvilligt in och ställde sig bakom kameran.

- Den är inte symmetrisk! utbrast denne Vän av Ordning då.
- Nej, det är en o-symmetrisk schal, svarade jag vänligt som är en kvinna som kan tänka utanför ramarna.

Maken såg ut att tycka att detta var jävligt skumt (pardon my French), nästintill anarkistiskt. Själv tycker jag nog att det viktiga är att den är varm, ligger bra över axlarna och är randig. Är man en fri själ, så är man.

Men jag lovar; ska jag någon gång sticka en schal till maken (vilket förefaller otroligt) så ska den vara symmetrisk och ha spetsen mitt på.