När man får en bonus

Alltså, jag tar mitt ansvar. Jag köper påskliljor och stickar i det vårigaste garn jag kan tänka mig, allt för att ge våren en spark i baken. Och tänk, jag tycker att det hjälper? Igår, när syrran och jag var ute och traskade runt i den skånska naturen med Zoya och Loppan, ja då var det definitivt vårvibbar i luften. 9 grader och man behövde inte mössa! Helt crazy.

Loppan greps av vårkänslor till en onödigt hög grad tyckte Zoya som var på väg att åka hem direkt när det yrde en galen terrier omkring henne, men sen lugnade Loppan ner sig (marginellt) och det var väl ok då, tänkte Zoya som nog också tyckte det var rätt skönt att snusa efter sork, springa över grönt gräs och traska genom en eller annan lerpöl.

Men nu gäller det nog att jag stickar på som f-n, för enligt SMH ska det snöa ymnigt i veckan. Stickorna får gå så det glöder känner jag, för är det bara på mig det ankommer så ska jag nog göra mitt.

När vi varit ute körde jag förbi Grynet och Pyret för att lämna lite garn- och tygrester som kan komma till bättre användning i förskolan än att ta plats i mitt skåp. Win-win. De får lite material och jag? Ja jag får ju mer plats till lite nytt garn...

Och som en extra bonus fick jag ju då träffa Grynet och Pyret, och då svämmar ju vårkänslorna över ännu mer.