söndag 6 december 2020

Win-win

 Ens sociala liv är ju för närvarande rätt begränsat. Som tur är har man hund (och vilken hund sedan!) så man kommer ut och då pratar man ju alltid lite med andra hundägare som nog är lika svältfödda på sociala kontakter, man kan träffa hundkompisar och gå ut och gå, men att ha gäster hemma är det lite mer tunnsått med. Därför var det himla roligt att få besök av prima vara nu i helgen!

Grynet och Pyret drog in med pick och pack, medan deras föräldrar fick en liten paus från småbarnsföräldrandet vilket nog kan vara skönt det också. Sovmorgon, till exempel. Say no more, dottern brås på sin far och är inte den som studsar upp med tuppen med solsken i blick direkt. Maken och jag, vi fick ju då rå om flickorna ordentligt, så vi känner ju att det var vi som drog vinstlotten! Hunden? Ja hon for runt som en katapult av pur förtjusning så fort hon hörde att besöket nalkades!





Det var en hel del som stod på  programmet! Pärlplattor skulle pärlas! Pysselrummet skulle julpyntas. Grynet, som ska vara en av luciorna i förskolans lussetåg, underhöll oss med både Staffan Stalledräng och Bjällerklang och många andra vackra julsånger, medan Pyret sjöng andrastämman, som mest bestod av "fålar fem, fålar fem, fålar fem!" men det passar ju bra till de flesta julsånger tänker jag.



När vi inte kunde klämma in mer glitter och pärlor och kulor i den lilla granen gick vi upp i lägenheten och åt Stroganoff med god aptit och sen var det lite fredagsmys med film och nötter.

- Är ni trötta och vill gå och lägga er? undrade mormor sedan. Åt det fnös flickorna. Lägga sig? När man är borta? Så småningom lyckades dock morfar natta Pyret, så pass bra att han själv somnade gott och missade en del av På Spåret. Mormor läste för Grynet och sen lekte vi lite till och sedan läste Grynet själv och spelade lite spel... men så småningom sov alla. Mormor med, som blev rent sömnig av att titta på Åskbollen med Sean Connery, där han fick många möjligheter att visa upp sin håriga bringa. Jodå, för all del, en välformad bringa, annat kan man inte säga - men en synnerligen seg film. Hade man skurit bort alla onödiga slagsmål, ovan såväl som under vatten, hade man väl kommit ner till en film på en halvtimme och det hade räckt gott. Tycker jag då.

Klockan sex vaknade mormor av att någon låg och sjöng Bjällerklang och trots ett tappert försök att få Pyret att somna om var det snart dags att gå upp och börja dagen medan Grynet och morfar sov ett tag till. Och när storasyster sover... ja då får Pyret chans att spela storasysters hästspel på plattan. Undra på att man vill gå upp då!



 Sedan var det så småningom dags att köra hem flickorna igen, där det stod pepparkakshusdekoration på programmet. Mormor och morfar körde hem igen och tog det ganska lugnt resten av dagen...ja förutom när vi jublade över de svenska skidskytteframgångarna.

Mycket bra dagar, annat kan man inte säga!

 


Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.