Vi har haft övernattningsgäster minsann! Så det nya gästrummet (eller i alla fall del-av-ett-rum-gästrummet) har invigts. Där sov maken, Loppan och jag för knappa 80 cm Kickan behöver faktiskt lite mer space. Eller åtminstone behöver hennes föräldrar det, när Kickan sträcker ut sig på tvären i alla sina knappa 80 centimetrar. Då duger det inte med 1.40, ånej.
Maken och sonen skulle spela golf, så när vi alla ätit lunch drog de iväg i värmen, medan svärdottern, Kickan och jag som är lite mer kloka av oss tog det lite lugnare.
Och, förresten, här är det lika bra att komma med en brasklapp; det finns lite foton från den här träffen, det gör det. Men finns det några på sonen eller svärdottern? Jo, det finns faktiskt något på svärdottern som supporting act till Kickan. Inga käcka middag-i-trädgården-foton på allihop. Inga mys-o-pys-bilder på hela familjen. Det som finns är foton på the one and only Kickan! - och det är ju ändå inte det sämsta!
Således; Kickan i trädgården där hon möter en gnome! Den som vi fick av Mark och som vi nu vårdar ömt till hans minne. Maken vill så småningom ha en kricket-tomte och en Manchester United-tomte också, men de är märkligt svåra att få tag på. Jag tror att folk kanske inte riktigt förstår trädgårdstomtarnas storhet? Men Kickan, hon gillade vår tomte!
Sen gick vi i Botan, Kickan, Loppan, mamma och jag. Sötaste blomman i hela Botan, det var såklart Kickan i sin jordgubbshatt. Och titta minsann, där fick mamma också vara med på bild. Även farmor, courtesy of Kickans mamma. Kickan beundrade blommorna, gungade lite och traskade runt i värmen. Så sen gick vi hem och tog en liten powernap, det behövdes. Jag skänkte maken och sonen en medlidsam tanke, där de svettades på golfbanan. Fast det behövde jag inte ha gjort, för de kom hem, svettiga förvisso, men nöjda! Maken, för att han tvålat dit sonen, sonen för att han, trots obefintligt golfspel på flera år spelat bra och rent allmänt för att de haft en trevlig dag på golfbanan. Sen åt vi middag i trädgården för middagen väntade på dem när de kom hem. Maken hade muttrat något om att grilla tidigare, men jag tror han var rätt nöjd med att fläskfilégrytan med grönpeppar stod klar när de steg ur duschen.
Sen åt vi. Den enda som finns på bild är Kickan, som rynkar på näsan när hon skrattar. Då blir farmor så till sig att hon måste ta ett foto.
När Kickan ätit upp sin fläskfile och slängt tomaterna och potatisen på marken till Loppan så ville hon gå och leka lite. Plaska i vattenhinken till exempel. Farmor har alltid gillat det där med att slabba med vatten, så hon förstår mer än väl hur innerligt tillfredsställande det är att hälla vatten över sig själv och annat. Det var bara när Kickan ville blanda in lite aska från grillen som farmor la in sitt veto.
Nähänä, sa Kickan då och spelade lite bandy i stället. Det hade farmor inga invändningar mot.
Så småningom var det ändå dags att dra sig upp i lägenheten. Lite kvällskaffe, lite (synnerligen onödig, om man frågar Kickan) tandborstning och en hundpromenad senare så sov alla djupt. Vissa för att de spelat golf, andra för att de hade spelat bandy, plaskat med vatten, tittat på blommor och det ena med det tredje, och några för att de försökt hålla jämna steg med en energisk 1-åring.
Efter frukost var det så dags att vinka farväl till Kickan och hennes föräldrar (som fortfarande inte kom med på bild). Förhoppningsvis träffas vi snart igen!
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.