Lite så där spontant har det varit lite familjeträffar i veckan - sonen går på kurs i Malmö och förkovrar sig i något tandartat, och då passar det ju väldigt bra att komma hem till föräldraskapet och äta middag en kväll. Så trevligt! Loppan blev alldeles i gasen när sonen kom och for runt som ett skållat troll. Själv hade jag insett att människan lever ju inte av mat allena, ånej, en eller annan bulle krävs också, så efter middagen blev det kaffe och kanelbulle innan vi alla följde sonen till tåget igen. Loppan tyckte i och för sig att det var alldeles väldigt fel, när sonen försvann mot perrongen och vi skulle gå och ett annat håll, flocken ska vara samlad.
Tyvärr var ju inte svärdottern och Kickan med, men med modern teknik fick vi ändå hälsat på dem. Ibland är det bra med det moderna, det tycker även maken som väl annars gärna hade haft kvar en bakelittelefon - främst för att man då inte alltid var nåbar, tror jag. Men i en bakelittelefon hade man minsann inte fått skåda en gullig dotterdotter och det vore ju en avgjord nackdel, det inser även bakåtsträvaren i familjen.
Himla tur att jag bakade bullar, för dagen därpå, ja då stötte vi på Grynet och Pyret och deras föräldrar som var i Botan för lite fotografering. Loppan, som inte har några hämningar, rusade rakt in i fotosessionen och tjoade "hallååå!!!", medan jag förgäves halade i kopplet. Så småningom hade vi ändå stört klart och promenerade vidare, även om Loppan försökte påtala att "näe, nu blir det ju fel igen! Man ska vara samlad i en enda hög, säger jag!".
Nu blev vi det ändå, för efter en stund ringde dottern och sa att nu när de ändå var i närheten, så kunde de ju titta upp en stund? Och vilken himla tur, i slowcookern puttrade ju en kycklinggryta, så det fanns mat till alla OCH kanelbullar som serverades efteråt. Flickorna ritade fina teckningar med prickiga hundar och Sommarskuggan och massor av kreativa saker, medan vi andra pratade på och åt och hade det himla trevligt.
När jag kom ut i köket hittade jag flickorna under bordet, som en liten trevlig överraskning. Sonen kröp, såvitt jag vet, inte in under bordet när han var här. Men så fick han ju då inte vara med på bild heller.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.