Skepp ohoj!

Maken och jag, vi dammade av resväskorna och gav oss ut i vida världen. Vi ville ha god mat, och tja, förallandelar, lite gott vin också. Vackra omgivningar. Lite kultur. Lite berg, lite skogar, lite vatten - och då passar det ju ut utmärkt att ge sig ut på en Rhenkryssning. Vi har kryssat på Rhen förr, men nu tog vi en lite annan sträckning, från Basel upp till Amsterdam.

Förra gången tillbringade vi också första dagen i Basel, men då var det högsommarvärme. Det var det inte nu, men det var vackert att se katedralen i höstskrud också.

St Göran höll fortfarande på att bråka med den lilla draken, precis som för sex år sedan - ja, jag tror väl att han hållit på längre än så. Alltså, jag tycker ju nog att man kan vara lite mer fredlig av sig. Typ som Albert Schweitzer, han fick ju Nobels fredspris. Det får nog inte Göran om han ska hålla på så här hela tiden.

Fast nu kom jag på att Albert, han satt ju i Strasbourg och inte i Basel - men det kan väl kvitta lika? Det är ju det pacifistiska tänket man vill åt.

Basel är i alla fall väldigt vackert, både modernt och gammalt på en och samma gång. Och med ett mycket lite museum, vilket ju kan vara bra om man är trött i fötterna men ändå vill få sig lite museumupplevelse till livs. Man behövde inte ens gå in, utan hela museet rymdes i dörrglaset. Rådhuset är ju pampigt så det tittade vi såklart på. Rött är det också, och tydligen är färgen blandad med oxblod, och när den utsätts för sol så bleknar den. Hade jag ingen aning om, men man lär sig mycket när man är ut och reser.

Sen tittade vi på Tinguelyfontänen också, och den var en ny bekantskap. Väldigt rolig! Uppenbarligen är hela fontänen byggd av all metall som fanns i den teater som låg på platsen tidigare. Får ju säga att den slår de flesta fontäner jag sett där det mest bara sprutar lite vatten uppåt, eventuellt ur ett eller annat djur - inget fel i det, men den här var det lite mer tjofräs i.

Sen hade vi bara tid för en dyr, men god, kopp kaffe innan det var dags att traska tillbaka till båten igen.
 

Där tog vi det lugnt en stund och tittade ut på Rhen innan vi åt en fyrarätters middag innan det var dags att sova så man skulle ha krafter kvar till nästa dag, då vi kom till Strasbourg. Maten ja - jag kan ju säga att det var tur att man gick så mycket på dagarna, för det var fyra rätter till lunch och fyra rätter till middag - varje dag. Säkert hade man kunnat avstå från någon av rätterna, om man nu haft en vilja av stål och en bättre karaktär än jag.

När vi kom till Strasbourg regnade det. Vi hade dock packat med paraplyer, så vad gjorde väl det? Möjligen blev det inte så lockande att sätta sig på en uterestaurang och titta på folklivet, men vi packade in oss under våra paraplyer och blev guidade runt i alla fall. Vi tittade på kanaler och fina korsvirkeshus och mysiga små butiker och allt möjligt medan vi arbetade oss bort mot katedralen.

Förra gången vi var i Strasbourg var vi inte inne i katedralen, men det skulle vi nu och det tackade vi för, eftersom regnet vid det laget hällde ner och det dessutom börjat blåsa. Underbart att komma in! Katedralen i Strasbourg har ett väldigt fint astronomiskt ur, så det tittade vi såklart på och det fick också komma på bild. Dock har vi ju ett fint astronomiskt ur i domkyrkan här i Lund också, så det var inte lika mycket wow!-faktor över det som över den lilla utsmyckning som man hittade på predikstolen.

Jamen kolla! Uppenbarligen fanns det en präst som var lite pratglad av sig, så att folk nickade till under predikan (kan ju hända den bästa) och då hade han med sig sin lilla hund i kyrkan, så när han såg att folks blickar blev lite glasartade så fick hunden skälla lite, så vaknade de till. Vilken bra idé! Ja, om man nu inte kan behärska sig i sin lust att lägga ut texten när man predikar alltså. Dock får jag ju säga att det ser ut som att även vovven tycker att husse är lite väl långrandig.

Tja, det var dag två det - förutom att mat, fika, och drinkar. En angenäm tillvaro, annat kan inte sägas. Dagen efter skulle vi besöka såväl Heidelberg som Mainz - men det får nog bli ett annat inlägg för den enda souvenir som följde med hem, förutom en påse tulpanlökar från Amsterdam, ja det var en rejäl förkylning så nu tror jag det är dags att lägga sig på soffan en stund igen.