Nästan i alla fall. Som nu till exempel, det är en himla massa jobb. Märkligt hur allt jobb i norra Europa liksom hopas på mitt huvud? Det kunde ju blivit lite mer jämnt fördelat, tänker jag generöst. Så är det någon som är spekulant, bara hojta till så delar jag med mig. Sån är jag. Delar med mig på det mest oegennyttiga och givmilda sätt.
Å andra sidan, inte ska man klaga. Och inte är det bara jag som jobbar som en liten idog galärslav, det inser jag ju. Men ni vet hur det är, när man har fullt upp så är det oftast någon liten grej som bara blir FÖR mycket. Man känner att näe, det här GÅR bara inte.
Och idag insåg jag vad denna lilla grej är hos mig. Nämligen julkransen. Den hänger där på dörren och ser ut som att det tänker den fortsätta med. Jag tycker att julen, den är över. Slut. Finito. Adios och Auf wiedersehen till den, typ. Och nog har julgranen plockats ner. Adventsljusstaken - gone with the wind. (Julgardinerna tänker jag helt sonika inte nämna - inga pinsamma frågor om dem, tack).
Hur svårt kan det vara? a) tag en sax. b) kliv utanför dörren. c) applicera saxen och knipsa av snöret. d) förpassa kransen till soptunnan. Estimerad tidsåtgång; 27 sekunder.
Blir det gjort? Njet. Idag tänkte jag att 'nu, nu ska det ske! Kransen ryker!'. Jag klappade mig själv på huvudet, full av beundran över min dådkraft och beslutsamhet. Och måhända är jag beslutsam, men kransen hänger där den hänger.
Kanske man skulle....? Snart? Eller imorgon? Just nu har jag ju faktiskt inte riktigt lust. Just nu vill jag häcka i soffan med Huliganen och stickningen. Kanske rentav i ett anfall av total wild-and-crazyighet börja lägga upp maskor till ett par strumpor, en annan sak jag i evigheters evighet, amen, skjutit framför mig?
Ska vi sätta en femtioöring på att kransen kommer att hänga där imorgon med?
Jag tror inte jag vågar sätta så mycket:-)
SvaraRaderaMen ifall det tröstar dig; om du tar hand om allt jobb i Norra Europa, så känns det nog som om jag för tillfället fick ta hand om Central Europa.
För övrigt fick jag aldig upp några kransar i år, så du har ingen orsak att misströsta.
Om man säger så här då: det är ingen brådska för ingen annan kommer ta arbetet ifrån dig? Det låter väl bra?
SvaraRaderaKan du inte bara smälla igen dörren väldigt, väldigt hårt - som man kan göra när man är svagt irriterad - och se om kranshelvetet trillar ner av sig självt?
SvaraRaderaFabraholic; det var väldigt klokt av dig att inte satsa några pengar på detta, kan jag avslöja.
SvaraRaderaFru SEderblad; jag har sagt det förut och jag säger det igen; du är klok som en bok.
Anna-Karin; detta måste testas!