Okej, det var väl lite issues att hanskas med först;
- måste jag värkeligen ha den där j-vla reflexvästen på?!? undrades det upprört från huliganhållet.
Men mattes list övergår (ibland i alla fall) Huliganens förstånd, så jag kopplade honom och applicerade först därefter västen. Briljant uträknat, om jag i all blygsamhet får säga det själv.
Nu har det promenerats. Snart blir det en kopp Chai-te. Det gör mig ganska nöjd och lycklig.
Något som också gör mg lycklig för tillfället är vita blommor. Det känns fräscht efter julens röda excesser.
Jag är medveten om att jag så sent som häromdagen babblade en massa om färg och att man inte kan få för mycket av sånt. Men måste man verkligen vara konsekvent? Jämt? Och om det nu är så att någon illasinnad individ svarar 'ja' på den frågan vill jag bara påpeka att vitt är också en färg. Vasaninudå, va?! Ha!
Som sagt, hund är bra. På mer än ett sätt. Häromkvällen träffade jag en vän i baren på Grand, vi pratade och pratade och pratade och sen var det dags att gå hem. När jag skulle hämta ut jackan i garderoben hade visst garderobiären tröttnat och gått hem, men man kunde hänvända sig till receptionen.
- Jag önskar hämta min jacka! meddelade jag vänligt.
- Så gärna så, har du kvittot? svarade portieren ämabelt.
Kvittot?! Jag rotade genom väskan. Det var kammar och speglar och plånbok ohc bajspåsar och kvitton och nycklar och tillefon och och och.... dock en sorglig brist på kvittot. Ojdå.
Jag fick erkänna att det såg dystert ut på kvittofronten.
- Kan du beskriva jackan? sa den rådige mannen då.
- Den är svart! svarade jag triumferande och hjälpsamt. Sen insåg jag att 'svart' det var liksom ungefär 92,5 procent av alla jackorna. Nu var goda råd dyra.
Aha!
- Det ligger hundgodis i högerfickan, meddelade jag ännu mer triumferande sedan.
Och efter en hundgodiskontroll som utföll till belåtenhet, utlämnades sedan jackan under ömsesidiga artigheter. Som sagt, det är bra med hund!
Kvittot? Det upphittade jag sedan på golvet dit jag väl sprätt det i min uppletarentusiasm.
Åh, vad du får mig att flina och le igenkännande.
SvaraRaderaJag har också svart jacka,
Fast hos mig ligger hundgodiset i vänsterfickan och ficklampan att ha och se vart bajspåsen ska apteras ligger i höger;-)
Kram
Hundgodis har onekligen flera användningsområden. Ett är att skrämma slag på människor av icke svensk härkomst som bedriver kioskverksamhet och saknar bekantskap med termen "hundgodis". Vid ett tillfälle drog jag upp plånboken och ut ramlade ett par gamla torra frolic på disken. –VAD är det där?! ylade kioskbiträdet och backade en meter. Han verkade tro att det var något som kom ut i motsatt ände mot där man stoppar in hundgodiset. :)
SvaraRaderaHundgodis är bra att ha... tror jag...
SvaraRaderaNu hänger jag inte med här...
SvaraRaderaFörst säger du "...det är bra att ha hund" - och här vill jag direkt ha sagt att "bra" var väl ändå dagens understatement! Jamen, att ha hund det är ju helt enkelt bäst! - och i nästa andetag sitter du i baren!
Om jag förstått det här så tog du alltså med dig hundgodisarna men lät den braiga hunden stanna hemma.
Ensam och övergiven och UTAN gotter!!! Men Irene då, HUR tänkte du där????
Maja; ja det gäller att ha organiserat hundgodiset! Och bajspåsarna - fast jag är ju tvärtom och har påsarna i vänsterfickan!
SvaraRaderaLotta; man undrar om han månne måste ha gått i terapi? Frolicterapi... ;-)
Självklart, kära fru Sederblad! Funkar nog på hästar också, tror jag.
Larsson, tänkte och tänkte... alltså jag vet inte riktigt OM jag tänkte. Fast å andra sidan, tror du han hade blivit insläppt? Dock kunde ju hundgodiset lämnats hemma. Fast då hade jag ju inte fått tillbaka min jacka...