Symässa

Jag är ju fortfarande novis på det där med att sy. Det är lite vingligt, lite hipp-som-happ. Vissa saker har jag stor respekt för. Trots att jag redan i januari, till exempel, köpte tyg till en kjol har jag inte vågat sätta saxen i tyget. Och då ska man veta att mönstret ska vara så enkelt att det praktiskt taget syr sig själv. Men jag går där och vimsar och velar och vet inte om jag törs?

Däremot har jag redan lärt mig att man måste köpa på sig saker. Det är en materialsport, det här! Så när det nu var symässa i Malmö tvingade jag syrran att följa med. Jag hade i förväg pratat förnuft med mig själv. Jag skulle bara köpa sånt som jag behöver. Inte något som jag inte riktigt vet vad jag ska ha det till. Allt skulle ingå i en högre, nästintill himmelsk plan.

Så vad kom jag då hem med efter dryga tre timmar på mässan?

Det råkade visst bli tre stycken små träkycklingar med randiga strumpor. Jag kände helt plötsligt att mitt liv vore inte komplett om jag inte hade en grön, en blå och en röd kyckling hängandes i snedfönstret ovanför min symaskin. Jag väljer att betrakta dem som mina små sy-skyddsänglar, inte alls som ett totalt onödigt inköp. Det gäller bara att ha rätt perspektiv när man betraktar saker.

Sen råkade jag visst komma hem med en handgjord borste i gethår också. Det är lite märkligt hur det kan vara med sånt. Jag såg borsten redan i början när vi scannade av alla försäljarna, och ha-begäret väcktes. Denna borste ville jag ha! Men förnuftet tjatade i örat på mig. "- du behöver ingen borste, i all synnerhet inte en dammvippsborste, du som sällan dammar" tjatade förnuftet. Jag suckade vemodigt men insåg att jo, förnuftet hade rätt. Men hur det nu var så hamnade vi vid det där bordet igen. Och igen. Och själva droppen kom när någon annan stod och höll MIN borste i handen och nästan köpte den. Jag fick skrämselhicka och glodde väl så ilsket på henne att hon satt ner borsten bordet igen och då kastade jag mig som en panter över bytet och hemförde det i triumf! Medge att det är en borste av yppersta slag! En borste som pryder vilket hem som helst. Och en borste som kommer att damma av mitt sybord så att trådändarna far som projektiler genom luften. Och den är min!

Men blev det inget mer reguljärt syrelaterat? Kom jag bara hem med dammvippor och kycklingar i långa banor? Jag behövde ju just nu inget mer tyg. Trodde jag.

Äsch, det är väl klart det blev tyg också! Somriga, glada, prickiga, blommiga, fruktiga tyger. Är man på symässa, så är man.