Det gick snabbt

Det var ju fredag eftermiddag alldeles nyss? Det var ju bara ett ögonblick sedan man tog sin väska och sin Loppa och färdades hemåt till sin egen OS-nörd och nu är det måndag morgon? Märkligt.

I fredags var Loppan halt, jag såg det inte på morgonen men lite senare på förmiddagen så ropade en av mina arbetskamrater och tyckte att "du, är inte Loppan lite halt" och vad gör Loppans matte då? Vänder sig om och trampar på sin hund, så var hon inte halt innan så blev hon väl det då. Och eftersom Loppan och jag just haft en liten diskussion angående om det där med att hoppa upp på den kollega som definitivt inte vill bli hoppad på, så tolkade Loppan detta som att nu, nu är hon sur igen och tog sitt pick och pack och flyttade in till den kollega som egentligen, pre-Loppan, var hundrädd. Loppan är mycket förtjust i denna kollega och det är ömsesidigt och nu parkerade hon sig bredvid honom och blängde surt på mig om jag närmade mig.

Fast jag blev hyfsat snart tagen till nåder igen, och tassar och ben kändes igenom och jag hittade ingen orsak så jag tänkte att jag avvaktar lite och ser hur det går. Det kan ju vara vad som helst; en liten sträckning, det eländiga tösaltet som kommunen så generöst strösslar överallt och som svider i små hundtassar. Redan på lördagen var Loppan i stort sett helt ohalt igen och sen var allt som vanligt och det var ju skönt eftersom det var nosework på söndagsförmiddagen i ett ridhus. Loppan var full av entusiasm och studsade runt banorna i total eufori över att få träna och det var hundar där! det var hästbajs där! och små saker man kunde dänga runt med! Undra på att hon var i sitt esse. Men hon var duktig också och sista banan var hon den enda hunden som klockrent markerade de två dofterna, eukalyptus- och lagerbladshydrolat. Då blev matte makalöst stolt. Sen åkte syrran och jag ut till Eslövs golfbana för att vovvarna skulle få rasta av sig lite också och Zoya tyckte att "varfördådå?" medan Loppan for runt i extas - hit och dit, fram och tillbaka, blandat med diverset hopp-å-skutt. Sedan sov hon ovaggad hela eftermiddagen medan matte pillade med sin Bousta beanie som behövde justeras lite.

Så det har varit lite OS-tittande och  det var ju nagelbitande och gastkramande spännande med damstafetten (herrstafetten? not so much), det har varit lite vårkänslor som börjat spritta en aning av vintergäcken och det har varit traditionell söndagsmiddag (slottsstek) och nu, nu är det måndag igen.

Som sagt, det gick fort. Förhoppningsvis går det lika fort tills nästa helg.