lördag 22 december 2018

Allt enligt traditionen

...så blir julskinkan inte klar i tid. Jag förstår inte vem som gjort tidsanvisningarna för hur lång tid det ska ta? För det är en våldsam diskrepans mellan den tiden och den tid som det tar i min ugn. I skrivande stund är klockan 20 och det lär ta en halvtimme till - men det är ändå bättre än det år när vi fick den första skinkmackan vid 23-tiden. Grönkål ska det också bli ikväll - grön kål = glad make. Julstämning på ett bräde!

Vi har haft fint besök idag av Grynet och Pyret, vars föräldrar ägnade eftermiddagen åt att julstäda och det blir ju onekligen lite enklare om flickorna är hos sin mormor och morfar då. Så vi har ätit plättar och målat och ritat och snott julgranskulor och sånt som man kan roa sig med. Grynet, det är en observant liten dam!

- mormor har knotiga knän, påpekade hon och det har hon ju onekligen alldeles väldigt rätt i. Jag är dock tacksam att hon inte kommenterade gäddhänget, som börjar anta gammalgäddeproportioner.

Vi var också uppe på vinden och hämtade bullar - vi har nämligen en extrafrys där. - Det finns inga spöken på din vind mormor, sa Grynet men såg inte helt övertygad ut om spökkvoten på mormors vind. -Gör det inte det? sa morfar då och såg pillemarisk ut, varpå mormor (=moi) tittade strängt på honom och sa med emfas att näe, det finns inga spöken på mormors vind. Och efter den blick som mormor givit honom, den som klirrade som av iskristaller, så höll morfar raskt med.

Så småningom var alla trötta och behövde lite fler plättar och lite Babblarna och sen kom mamma och pappa, trötta av att ha städat ett helt hus, och hämtade flickorna. Pyret hade i och för sig redan tagit igen sig en stund i morfars famn, att traska runt på egna ben, om än med lite stöd, det tar på krafterna! Morfar och Grynet tittade på skidskytte och Grynet visade om igen vilken skarpsynt liten dam hon är; - de åker skidor! i skogen! informerade hon mormor, och vem kunde ha några invändningar mot det?

Och tänk, rätt vad det var blev det ändå skinkmacka och grönkål och ett glas rött och jag satt där och kände att det hade varit en bra lördag det här! Jag kommer att sova som en stock, och kommer nog i sömnen att fnissa litet över det där med de knotiga knäna. Tänk vilken tur ändå, att det roligaste och finaste flickorna hamnade just hos vår dotter och svärson!




Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.