Blandade karameller

Idag får man leta intensivt om man ska hitta någon röd tråd i inlägget (ja förutom i den broderade hästen då), något tema, ett högre syfte med inlägget. Det finns helt enkelt inte. Jag tänker helt sonika pytsa ut lite bilder över de senaste dagarnas aktiviteter och skulle det bli något sammanhang i det hela, ja då är det rena rama slumpen.

Jag har sytt klart mitt första skånska yllebroderi! Med tofsar, fyllning och allt! Än så länge har jag inte utövat någon voodoo på den och stuckit knappnålar i, får se om det blir så eller inte. Sen har jag börjat på det som ska bli huvudprojektet, nämligen kudden "Fårfesten". Den är större och krångligare så det kan nog ta lite tid... men nu är vi lite Karin Boyeska här och säger att det är vägen som är mödan värd. Jag brukar ju citera Karin lite nu och då i bloggen och det är för att det ger en viss litterär touch åt min oförmåga att slutföra saker innan jag kastar mig över nästa projekt.

Vad har jag gjort mer? Köpt blommor, det vill man göra nu när vårkänslorna spritter som en omskakad mineralvattenflaska. Årets första pelargon prunkar i köksfönstret och nere i trädgården har möblerna kommit fram ur vintervilan. Vi lindar ju in dem i blå presenning över vintern, och vår gamla 89-åriga granne tycker att det ser ut som en stor julklapp. Nu är julklappen uppackad, och årets första utefika är inmundigad. Trädgårdstomten har kommit ute på grönbete också, eller "the gnome" som vi säger, han är ju brittisk av sig och det låter ju också lite finare än trädgårdstomte. Årets första utestickning är också avklarad, men förhoppningsvis är det många meter garn som ska avigas-å-rätas där i sommar.

Vi hade gäster i lördags och det var himla trevligt, så där så att man nästan glömde att det kommer en morgondag. Alltså var det lite senare än vanligt när jag satt där och drack te och fotograferade narcisserna, för det är ju sånt som man gör. Då ringde dottern och undrade om jag var sugen på att komma och leka lite med barnbarnen eftersom hon och svärsonen skulle vårstäda i trädgården. Och eftersom vi redan klarat av vår vårstädning, det som tog en hård och ansträngande timme att göra, så tyckte jag det lät som en utmärkt idé. - Say no more, sa jag och tog Loppan under armen och ilade åstad. Vi gungade och grävde i sandlådan och körde bobbycar och sen somnade Pyret och då fick jag en grundlig läkarundersökning av Grynet. Åh var det är härligt med medicinsk expertis i familjen!

Solen sken, men det blåste kalla vindar så overall var inte fel - men nu känner man ändå att det kommer en vår, så jag har satt lite sprutt på koftan till Pyret. Rätt vad det är får thermokläderna packas in och då behöver man en kofta tänker jag.

Loppan, hon behöver ingen kofta, hon. Vi var nere vid Höje å idag igen, och det är stor skillnad på vårfloden - nu har vattnet sjunkit  undan och ån är ungefär av vanlig storlek så det var inte så mycket Amazonas-feeling över det hela, men det var skönt ändå i den spirande grönskan och vattenglittret.

Och nu börjar det bli dags att fundera på lite kvällsmat innan det är dags för kvällens stickcafé på Grand. Ett glas vin och lite strumpstickning, det går ju också bra nu när det fortfarande är lite för kyligt att sitta ute och sticka på kvällen.