Kanske inte så mycket jag som kamerabatteriet. "Men ladda det då!" säger vän av ordning. Ja, jo, det är ju en utmärkt idé i och för sig - varför har jag inte tänkt på den?
Men med urladdat batteri blir det lite sisådär: ska jag inte skriva ett blogginlägg? Om den där mössan jag stickar till exempel, den som blir grön och skön och är lättstickad och en väldig trevlig kontrast till kamikazepulsvärmarna, som as we speech är på väg till England - men hur kul är ett stickinlägg utan bild? Å andra sidan MED bild där stickorna syns så framstår det ju väldigt tydligt vilken omoralisk, slapp, karaktärslös och nästintill brottslig person jag är... svårt det där...
Så jag velar hit. Dit.
Det är ju dock inte bara stickning i mitt liv. Jag träffade till exempel nyss en mycket god vän. När vi satt där och smällde i oss pasta och karljohan och lite annat så kom vi osökt att tänka på träning. Man kan ju undra varför... Och då kom vi fram till att Tänk om vi skulle gå en helgkurs i yoga? Sen kunde man ju överraska kollegorna med att kunna lägga foten bakom nacken sådär vid fikabordet - jag kan lova att de hade tappat hakan (-orna)!
När jag kom hem googlade jag efter helgkurser i yoga. Och visst hittade jag en! Ett företag som även erbjöd helgkurser i tarmsköljning. Ja man kunde rentav kombinera tarmsköljandet med yoga... tanken svindlar lite får jag nog säga.
Och då känner jag att vissa blogginlägg gör sig nog bäst utan illlustrerande bilder till. Och vidare känner jag att just det här måste väl ändå vara ett lysande exempel på detta?
En bild med foten bakom nacken hade väl varit fint, men det kanske får vänta till efter kursen?
SvaraRaderaHåller med Lotta. En bild med foten bakom nacken räcker långt.
SvaraRaderaKära Lotta och fru Sederblad - bild kommer. Jag ska bara gå på kurs först. Och hoppas på att jag hamnar på rätt kurs och inte en sån där tarmsköljningskurs. Så det kan dröja, det vill jag bara ha sagt, så ni inte blir besvikna om det dröjer lite.
SvaraRaderaJag lovar tappa hakan (okej, okey, hakorna).
SvaraRadera