1:e advent

Det har varit en bra helg får man nog säga, trots förkylning och trots ett ihärdigt snöande. Fast med snön är det ju så att jag vet att jag kommer att gnälla över den - men just nu känns det faktiskt mest ljust och härligt med lite snö! Lika bra att passa på att njuta då.

Annars har det varit julbord på Grand Hotel, vilket fick en, trots de bästa föresatser, att känna sig som en boa constrictor som just svalt en gnu och tvärmätt fått sätta sig att smälta maten. Om man då bryter ut "gnu" mot lite Jansssons, en massa lax, lite sill och en mandelmussla med hallon och grädde. Och om man tror att boa constrictorer sitter, vilket jag faktiskt vid närmare eftertanke känner mig lite lätt tveksam till.

Och så har jag ju börjat julpynta! Jag har i hela mitt liv varit en renlevnadsmänniska vad gäller jul. Helst ska man inte börja pynta förrän på lillejulafton (med undantag för julgardiner, adventsljus och krans på dörren). Nänä, jag har fnyst åt såna vilseförda själar som redan i början av december asat fram kottar och kulor och renar och det ena med det andra. Men så i år började jag tänka; lika kul som det är att ta fram grejerna, lika snabbt vill jag bli av med eländet prylarna efter jul. Och jag gillar ju tiden före jul, jag gillar hyacinter och apelsiner med kryddnejlikor och massor av ljus - tänk man skulle?? sa jag med skräckblandad förtjusning till mig själv.

Så ja - jag gjorde det! Jag har börjat pynta och nu är tanken att för varje vecka fylla på med julerier. Och det känns bra! Märkligt, men bra.

Sen har jag och den lille julhuliganen ränt skåne runt också i helgen. Långa stärkande promenader i det vitpudrade landskapet. Igår tillsammans med beardisen och aussien, idag tillsammans med Zoya och Zyrran.

En bra sak när man varit ute på långa promenader är att då kan man med gott samvete åka hem och dricka glögg, så då gjorde jag det. Glögg och pepparkakor med ost, det är gott! Huliganen fick bara ost, han är ju faktiskt helnykterist den hunden.

Så helgen har varit väldigt bra, det har den. Måhända blev man aningens irriterad när det visade sig att en knölaktig person gjort inbrott på vårt kontor och stulit en dator. Herregud så mycket jobb för en sketen laptop - kan det vara lönt? Så då fick man lägga tid på det, i stället för att dricka glögg ett tag. Måtte han (ja, jag förutsätter att det var en "han" måste jag säga, men jag kan ju lite modernt korrekt i och för sig skriva "hen" istället) - alltså; måtte 'hen' sätta såväl glögg som mandlar i halsen och måtte hen för evigt lida av nageltrång.

Men låt oss inte avsluta detta inlägg på detta dystra sätt, nej nu petar vi in ett litet ljus till tycker jag, så man kommer i julstämning igen.