Innan man vet ordet av

...så har det gått en vecka av semestern. Bara vips! sådär.

Jag måste ge mig själv en klapp på huvudet för mitt utmärkta sätt att raskt glida in i semesterstämning. Lite har jag varit hjälpt av ett strålande sommarväder; vi har mest bara lullat runt. Suttit på altanen och läst. Suttit på altanen och sovit lite. Suttit på altanen och tittat på gamla avsnitt av Hem till byn (=maken). Suttit på altanen och stirrat förbluffat på den som tittat på gamla avsnitt av Hem till byn (=jag). Suttit på altanen och... suttit.

Jag har glidit så långt in i semesterkänslan att det gått dagar utan att jag tagit på klockan. Jag är ju en sån gammaldags figur som använder armbandsklocka och inte bara kollar på mobilen vad klockan är. Men nu har jag lättsinnigt bara existerat, utan att riktigt veta hur mycket klockan är. En dag satte jag faktiskt på mig den, men framåt eftermiddagen såg jag att jag satt den upp och ner. Då inser man att man varvat ner ordentligt.

Sen har vi faktiskt badat ett antal gånger! Maken och jag, som alltid hävdar att vi inte är några strandlejon direkt, vi har nu hävt oss i det våta elementet ett antal gånger och guppat runt som glada badankor. Själv simmar jag runt som en svan, med huvudet högt för att inte bli våt i håret. Ja, jag vet, jag har blivit en inkarnation av min egen mamma, som använde sig av samma svanmetod. Maken, däremot, kastar sig i havet lite som en blandning av sjöelefant och torsk med sån frenesi att jag är rädd att hans kontaktlinser ska ploppa ur av luftdraget. Än så länge har det dock gått bra.

Sen har det också blivit lite golf. Lite trädgårdspyssel. Maken har byggt en ny dörr till uthuset, och jag har plockat lavendel. Ja, också gick jag en match mot en rosenbuske. Jag vann, men busken försvarade sig rejält.

Myggbiten har jag också blivit. Benen ser ut som om jag drabbats av böldpest och det kliar så att jag blir vansinnig.  Då behöver man distrahera sig med något. Alltså åkte syrran, dottern och jag iväg till Rinkaby idag för att köpa tyg. Dottern vann. Hon hade ordentligt gjort upp en plan och nedlade den ena tygrullen efter den andra. Syrran köpte trikåtyger på löpande band för att sy åt dotterdottern. Själv vandrade jag obeslutsamt runt och kom liksom inte loss. Märkligt. Inte kan jag väl ha varit hämmad av att jag har en hel den inköpt tyg hemma som jag inte sytt något av ännu?

- Skärp dig! fick jag strängt förmana mig själv, och sen lyckades även jag få med mig ett antal meter hemm, så nu är det på tiden att jag tillbringar lite tid vid symaskinen igen. Kan passa bra nu när regnet dragit in över Skåne. Då kan det vara bra att ha lite tyglängder att sätta saxen i.

För övrigt sitter jag här och är glad att jag inte är fotbollsspelare i Brasilien. De verkar inte ha det så lätt. De hade nog hellre sytt de med, i stället för att släppa in mål ideligen, ideligen.

Igår hade vi goda vänner på middag. Först spelade vi golf, sen åt vi hos oss på kvällen. Vi satt ute i sommarkvällen och åt och drack viner som vi köpt i Frankrike och i Italien. Jag tycker mig minnas att jag och väninnan kom överens om att vi nästa år ska såväl cykla Vättern runt som springa Lidingöloppet. Just då kändes det som en lysande idé. Idag är jag lite mer tveksam får jag erkänna.

Och nu är det dags att gå in på semestervecka 2. Hoppas den blir lika bra som den första!