Igår var det dags för julklappsutdelning på jobbet. Vår vd, som är en väldigt trevlig vd som inte bara gillar västgötaspetsar utan även vin och god mat, brukar sprätta goda viner och choklad och ostar omkring sig såhär vid juletid. Nu är han förvisso på andra sidan jordklotet för att fira en examinerad dotter, men tillförordnade vd och jag hade anförtrotts hohoho:andet och utdelandet.
Tillförordnade vd ledde tåget och hohoho:ade med bravur, efteråt kom jag och utstrålade fryntlighet av hög kaliber.
Sist kom Huliganen, som tilldelats den viktiga rollen som tomtens ren.
Nog är det fullständigt normalt att renen visar ett otillbörligt intresse för de utdelade klapparna? Och morrar lite när folk ogeneröst visar sig vilja ha såväl sin ost som choklad själva?
Jag tycker faktiskt att det är det. Så här i juletider så ska man ju vara generös, och dela med sig och allt det där, och att då sitta där och vilja äta upp HELA osten själv! Klart att det behöver uppfostras lite.
SvaraRaderaJag tror att det är ett utmärkande drag för julrenar: smånjugg aggressivitet korsat med hagalenhet. (Det blev ett konstigt ord!). Visst hör man om det i alla tomtesagor??
SvaraRaderaMidvinternattens köld är hård,
vättens ögon tindra och brinna.
Ingen sover i lerföretagets lokal,
medarbetar-M stämmer upp en smärtfylld vokal.
Vätten springer iväg under frostig gran,
osten är MIN MIN MIN, morrar hundfan.
Tjusig poesi A-K! Fast nog tycker jag att chefen borde ge kontorets väktare en alldeles egen julkorg. Tänk bara på alla revisorer och ovälkomna besökare han skrämt iväg. Jag tycker nog att Hampus är en medarbetare väl värd en egen julkorg. (För inte får han väl någon lönecheck eller???)
SvaraRaderaDen lille Huliganen
SvaraRaderagjorde sig säkert fint som ren,
fasoner, vafalls - host, host,
själv äta upp all ost!?
Passa sig för en morrande ren,
han kan tänkas skada t ex ett ben,
av lite ost blir han dock go' och gla'
men ska appselut inte ha nån' chokla'!
Morrande ren...?? Hade ingen aaaaning om att renar kan morra!?
SvaraRaderaEmelie; du menar att det var i rent juluppfostrande syfte han krävde sin rätt? Intressant tanke!
SvaraRaderaAnna-Karin; så, så, så... VACKERT! Vilken poet du är!
Annika; nej det är snålt med lönecheckarna - fast han klämmer ju i sig en eller annan ostbit, så han är nog nöjd ändå!
Britta; just så. chokladen kan han ju ge till matte, till exempel...
Anonym; detta är en alldeles ny och banbrytande upptäckt!