Ibland hickar man till. Idag till exempel hickade jag till lite på lunchrasten och det var inte på något sätt en hicka som föranleddes av för mycket bubbel, till exempel. Några principer har man väl trots allt, och till det hör att inte dricka bubbel på arbetstid. I de allra flesta fall, kanske man ska tillägga.
Nix, hickan kom sig av att jag cyklat ner till stan för att uträtta ett bankärende på lunchen. Väl nere på den lokala gågatan sprang jag på en vän, och då gör man ju som man brukar göra när man oförhappandes träffar på en trevlig prick, man ställer sig och pratar såklart.
Rätt som vi står där hör vi en barsk röst.
- ur vägen, kärringskrällen, här ska jag fram!
- Ja jag är jättarg! fortsatte rösten, och det fanns liksom ingen anledning att betvivla det.
Rösten kom från en liten tant. En liten, tunn och argsint tant.
Vi lämnade rum åt henne och efter en stund fortsatt jag min väg. En bit bort mötte jag två män som såg lätt förvirrrade ut och som uppenbarligen mött samma argbigga.
- Om man ska hota att slå någon på käften för att den inte flyttar sig tillräckligt fort, är det så smart om man går med rollator då? frågade den ena lite undrande.
Och det kan man ju onekligen fråga sig. Det är lite krut i dagens tanter, det får man nog hålla med om.
Ojdå! Undras vad det var som gjort krutgumman så väldans upprörd? Hon hade kanske nyligen förlorat i ett parti bridge, eller kanske t o m i boule? Knypplingen hade kanske gått käpprakt åt skogen? Löständerna kanske var spårlöst försvunna? Ja, inte vet jag, men arg verkade ju kärringen onekligen vara...
SvaraRaderaOj, hon skulle nog behöva någon slags aggressions hämmande syssla.
SvaraRaderaKanske lite kick-boxning eller???
Kram
Vilken härlig tant! Tänk att ni hindrade henne på hennes rullatorrunda. Aja baja! Hoppas att hon dänger Melodikrysset i huvudet på er nästa gång.
SvaraRaderahahaha! Ja jösses, detta hade jag velat se. Framförallt era miner. Är ni säkra på att ni inte var med i programmet "Pensionärsjävlar"?!
SvaraRaderaAngela, arg, det var bara förnamnet. Lite befriande dock att se någon som var så totalt obekymrad om vad folk tyckte och tänkte.
SvaraRaderaMaja; eller mattpiskning, kanske?
Anna-Karin; nästa gång duckar jag!
Jea, jag kunde inte låta bli att gapskratta, hon var så rysligt ARG. Då blev hon ännu argare... ;-)
Angela, arg, det var bara förnamnet. Lite befriande dock att se någon som var så totalt obekymrad om vad folk tyckte och tänkte.
SvaraRaderaMaja; eller mattpiskning, kanske?
Anna-Karin; nästa gång duckar jag!
Jea, jag kunde inte låta bli att gapskratta, hon var så rysligt ARG. Då blev hon ännu argare... ;-)
Härligt! Just så ska jag bli: arg och ta plats och säga som jag tycker. Hon har säkert varit precis lika hövlig som alla andra och helt enkelt tröttnat på att gå ur vägen.
SvaraRaderaBitte; precis! Som gammal tant ska jag (efter inledande blid artighet) spänna ögonen i eventuella slynglar och väsa "jag tar ingen skit!"
SvaraRadera