lördag 20 augusti 2011

Kontaktannons


Finnes: Unge herr Kantarell
Intressen: Lugna hemmakvällar och skogspromen...äähhh... skogsvistelser. Mer i stationär form, alltså.
Personlighet: familjekär. Vill ha sällskap. Barn inget hinder.
Söker: Unga frk Kantarell. Gärna i sällskap av mostrar, fastrar, farbröder, pysslingar och hela tjocka släkten. The more the merrier.

Svar till: Ensam

*****

Styrkta av tidigare fångster i svampskogen beslöt vi att optimera själva svampletande. Experthjälp tillkallades av Ellenpappan i form av mångkunnig skogsmulle, fd kommunekolog och vår guru i allt som gäller skalbaggar, mossor, svampar och diverse.

- Var kan vi finna mängder av kantareller till minsta möjliga besvär? undrade vi (svamp)girigt.

Ellenpappan, som hittar massor av kantareller i oländiga skogsterränger tittade tveksamt på oss och bedömde säkerligen tyst för sig själv makens och mina skogsterrängskompetenser när det gällde att skutta över stock och sten. Han såg lätt tveksam ut, men utpekade slutligen ett lovande område i närheten av Dagstorpssjön. 

Beväpnade med svampkniv, korg, svampbok, Huligan och gummistövlar for vi dit, glada i förvissningen om att snart, snart skulle vår möda resultera i mängder av guldgula små kantareller.

Visst hade Ellenpappan rätt! Efter en och en halv timme i skogen hade vi funnit vad vi sökte! En kantarell. En i singular. En mycket ensam och försagd liten en. När vi fann den sa vi förnumstigt till varandra

- finns det en, finns det fler!

Och det kanske det gjorde, men förmodligen var den vi hittade av det äventyrliga och självständiga slaget, en som rymt hemifrån och satt upp eget bo.

Till sist gav vi upp och for till "vårt" svampställe och där hittade vi i alla fall ett halvt kilo kantareller. Plus en annan svampplockare, som vi dock inte tog med oss hem.

Huliganen är väl inte till mycket hjälp, men han lallar runt i skogen och njuter av livet.

- Kan den leta svamp? undrade vår medplockare nyfiket.

Jag skakade beklagande på huvudet, och svarade att tyvärr, det kan "den" inte. Däremot är han en jävel (f'låt det fula språket!) på att leta frolic! Vilket ju inte är till särdeles stor nytta i en svampskog.

4 kommentarer :

  1. Nja, säg inte det inte! Jag menar att hitta Frolic som är så dyrt, vilt växande i naturen måste vara en bra inkomstkälla.... ;)

    SvaraRadera
  2. Där håller jag oförbehållsamt med Anki och tjejerna: a frolic finder måste vara guld värd. Himmel, du kan langa till oss allihop. Svarta börshandel, typ. Vi skulle kunna träffas i något mörkt och undanskymt hörn av Lärdomsstaden och utväxla påsar mot pengar. Däerefter skriver vi en best seller enligt "Snabba cash"-koncenptet och blir multimiljonärer och kan därefter fullkomligt vältra oss i både pengar och kantareller (som vi alltså köper för pengarna vi tjänar). Vad säger du?

    SvaraRadera
  3. Anki; du är ju klokare än jag! Åh så imponerad jag blir av din visdom!!

    Bitte; du och Anki, ni har ju rätt. Och jag kom på en lysande idé, vi kan väl börja shoppa loss direkt, det verkar ju vara en säker inkomstkälla, det där?

    SvaraRadera
  4. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.