fredag 20 december 2013

Målsnöret

Det har funnit stunder när jag tänkt att nä, jag orkar inte. Den här gången kommer jag inte i mål. När mjölksyran, den imaginära, sprutat som en fontän och nått oanade höjder. När musklerna värkt och lungorna nästan sprängts, åtminstone bildligt talat. (Och alldeles bokstavligt den kvällen när dottern släpade med mig på Gympa-Stång. Det var en hurtig och förmodligen lätt sadistisk ledare, där kan man tala om mjölksyretopp).

Nu är upploppet avklarat, och målsnöret sprängt. Det var kanske inte det snyggaste loppet. Eller det mest atletiska. Men jag kom i mål och nu hägrar julledighet. Ledighet! Alltså, vilket vackert ord. Blir man inte lite lyrisk och vill sjunga hyllningssånger till detta saliga tillstånd?

Åh Ledighet, du ljuvliga ord
Du är som en oas i öknen
Som choklad med nötter i (inte den bittra sorten)
Som väldoftande rosor utan en endaste lite bladlus
Som en yster liten västgötaspets
Som en stickning utan tappade maskor
Välkommen!
(kan trallas till valfri truddelutt)

Det jag mest känner nu är tacksamhet.

Jag är glad för att jag inte bara har ett vitt tak, utan dessutom en riktig levandes gran! Ja om man  nu lever när man är avhuggen jäms med fotknölarna, det kan ju vara en tvistefråga.

Glad för att jag har sytt färdigt min ugglenecessär och att den har såväl prickigt foder som prickiga "handtag" och bara är lite sned och vind - hurra för mig!


Det kanske kan tyckas att det är att gå lite till överdrift att lägga in tre (3) bilder på en och samma lilla necessär, men då tycker jag att man ska tänka på att det ju faktiskt är ugglor på den. För att inte tala om prickar! Och handtag! Då behövs det tre bilder. Minst. Men jag är en måttfull figur, så jag nöjer mig här.

Glad för att julen ska firas med make, barn, hund (jag skrev ursprungligen "hund" först, men tänkte sedan att det kanske visade att jag har konstiga preferenser), och syster och systerson. Med glögg, mat, prat, spel och säkerligen ett glas vin, eller två.

Glad för att det långt-bort-ifrån kommit en ny liten släktmedlem som är alldeles makalöst söt och som jag ser fram emot att få träffa så småningom.

Glad för att syrran gett mig en sån söt liten orkidé, bara sådär. Hurra för såna systrar!

Och för att jag är ledig. Sällhet är bara förnamnet.

4 kommentarer :

  1. Härligt skrivet, nu påverkade du mig med ljuvliga positiva vibbar. Ja visst är det skönt att "vara i mål".
    Din nesse ser förresten inte ett dugg sned ut, den är bara jättefin. Och om det nu är så att den verkligen är sned, ja då ska det vara så. Det är ju ett hantverk vet ja!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jamen det är ju lysande tänkt - att om den är lite sned så är det helt enkelt designen som är sån :-)

      Radera
  2. Both tree and bag are beautiful - and I am glad your ceiling is now finished.

    I want to send you an extra something handmade, but there is so little sewing you cannot do for yourself, so I will have to give it some thought. I considered a traditional English Christmas cake, but learnt from experience it is not a good idea (I once posted a simnel cake to Denmark and it split in two en route...and cost a small fortune to post)

    SvaraRadera
    Svar
    1. I can imagine that it would be almost impossible to mail a Christmas cake! But I enjoy the ones you have posted photos of - they are lovely.
      As for my sewing it is very must at a beginners stage yet, but I'm enjoying it very much :-)

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.