Huliganen har fått en kusin!

I februari var jag och syrran och systerdottern och tittade på valpar - ja faktiskt inte bara valpar utan även charmerande vuxna hundar.

Nu var det så att man vet ju hur det är, man har en hund och rätt vad det är så har man en hel hög. 11 till exempel. (fast vad vet jag om det, jag som bara har en (1) hund, sa hon lite bittert.... å andra sidan, det är ju en sjujäsikens hund! sa hon, genast betydligt gladare).


Som sagt, man insåg att mängden hundar kanske skulle vara något mindre - och då kom man på att min syster, hon skulle bli en utmärkt matte till en fin liten papillondam! Och det hade man alldeles, alldeles rätt i. Så nu har lilla Zoya flyttat in!

Och eftersom syrran till all lycka fick punktering fick jag ju följa med och hämta hem vovven och passat på att kela med en hel hög med andra små piggelina hundar - då var det nära att det följde med ytterligare en i väskan kan jag ju säga!

Idag har Zoya fått träffa Huliganen - och då kan man ju genast dra slutsatsen att Huliganen fick träffa Zoya. Det var ögonblicklig kärlek från hans sida och han ville bums bjuda upp till dans och sedan bjuda hem henne för att kolla på etsningar. Zoya tyckte att han fick minsann uppföra sig, men sen tyckte hon nog ändå att han var en schysst grabb. Måhända något gapig, men snäll.

Själv hade jag ju tänkt ta en massa bilder i trädgården på kusinerna - men eftersom det hällregnade blev mina planer totalt tillintetgjorda, så vi fick nöja oss med att äta chokladfondant i växthuset medan hundarna pilade ut och in och blev blöta och glada.

Sen försökte jag fotografera inomhus, men dels var det för mörkt, dels fick jag liksom två hundar i knäet när jag satt på golvet och tog fram kameran. Inte lätt då, kan jag ju säga.

Men någon liten bild blev det ändå på underverket!





 Det kommer att bli bra, det här!