Skördetider

Ja det är ju lite knapert på den fronten. Gurkorna växer långsamt. Paprikorna visar sig nog inte vara paprikor alls, utan någon slags chili i stället?? hur nu det gick till? Potatisen ligger i sin linda. Bönorna verkar högst tveksamma till att böna till sig. Tomaterna är små och illgröna. Och undra på det. Var är solen? Var är värmen? Var är sommaren?

Fast jag ska inte klaga - när man läser och hör om Mariannelund och Målilla och många andra platser känner jag att vi ändå har det rätt lugnt och behagligt. Och trots allt har vi ju ett växthus där vi tillbringat många kvällar med att äta och njuta av ett glas vin. Ja inte Huliganen då, han är faktiskt helnykterist den hunden.

Men igår var det ändå lite grönt och skönt, som synes av fredagens skörd!

En mycket god vän och jag bestämde oss för att det var dags för en utflykt, se nya ställen, få nya intryck. Och få gott om tid att prata, fika, prata, äta, prata - och titta på garn. Vi drog till Kristianstad! Det höll på att börja med lite katastrof, för just när jag cyklade till stationen för att hoppa på tåget kom det ett jämmersamtal där hon berättade att hon PRECIS missat tåget i Malmö, det tåg som jag skulle hoppa på i Lund. Men jag som är en rådig kvinna, sa till henne att det kunde hon visst inte ha gjort - och tänk det hade hon inte! Det går nämligen två tåg i timmen från Malmö till Kristianstad, och dessa tåg har SJ (eller Skånetrafiken eller vem det nu är som bestämmer) i all sin planeringsklokhet lagt med 6 minuters mellanrum. Missar man tåg nr 2 så är det alltså 54 minuter tills nästa chans att hemsöka Kristianstad, men nu var det alltså tåg nr 1 som så snöpligt (och oartigt) hade åkt ifrån henne.

Vi kom således till Kristianstad. Åt lunch på muséet - god sallad, uselt vin. Men trevligt sällskap!

Sen traskade vi runt i Kristianstad, och som av en slump hamnade vi i deras garnaffär, Helylle. Oj vilken trevlig affär! Och vilka trevliga garner. Vi tittade omsorgsfullt på alla garnerna. Funderade. Vägde för och emot. Diskuterade med affärsinnehavaren. Klappade affärshunden. 

Och det här blev mitt byte; ett grönt lingarn och ett alpacka/silkegarn. Som också sådär lite slumpmässigt visade sig bli grönt. Lägg dock märke till att jag lyckades köpa såväl oranga som lila prickiga knappar. Och två limegröna. Enkelspårig, jag?! Pah! 

Vi fick syn på en väldigt vacker schal som liksom var stickad i ett nätmönster, eller rutmönster eller hur jag ska beskriva den. Väldigt grafisk. Eftersom jag är en klok kvinna låter jag vännen sticka först, så kan hon visa mig sedan...

Sedan fick jag också syn på en otroligt vacker schal som såldes i ett färdigt paket med mönster och garn och hela konkarongen. Men det var ett antal färger som skulle ingå i mönstret... och jag är inte så himla bra på det där, jag gillar mer att att sticka spetsmönster, inte att ha miljarder olika färger och tåtar och trådar att hålla reda på. Det kan ha något att göra med mitt tålamod, det kan det. Det tålamod som jag VISST har, vill jag framhålla. Då och då, i alla fall. I korta stunder. Stunder som mäts mer i sekunder än i minuter.

Fast - kom jag just på, jag har ju en dotter som är duktig på det där... En dotter som då och då befinner sig i Kristianstad... Hm....