Flaggdag

En viss känsla av att det var dags att flagga smög sig på. Jag kände att det var dags att ha lite festivitas, att uppamma lite festkänslor och visa för omvärlden att det finns något att fira!

Alltså löpte jag ut i växthuset och slet ner de gamla urblekta vimplarna som hängt där i närmare två år. Vimplar som var solblekta och utslitna och bon för spindlar och flugor och annat som inte direkt framkallar någon feststämning.

Upp kom de här! Virkade av mina egna flitiga fingrar. Och jag får säga att jag är nog rätt så nöjd med färgvalet. Snyggt men inte pråligt sa jag belåtet till mig själv. Om inte dessa får karnevalskänslan att sprutta likt champagnebubblor så vet ju inte jag vad som ska till!

Kanske man nu tror att flaggandet beror på att vi idag har haft prinsessbröllop i Sverige? Att vi sett prinsessan Madeleine vigas vid herr O'Neill? Nog för att hon var strålande vacker i sin klänning och han var passande rörd, visst kan det vara värt ett litet hurra-rop. Men det var inte det som motiverade nya vimplar. Nix, det var det här:

Årets första gurka! Och visserligen är det nu en synnerligen ex-gurka, en som inmundigats tillsammans med egenodlad plocksallad, rädisor och lite rostade solrosfrön, men visst var den värd både en och två vimplar?

Men okej; ett litet grattis till brudparet också vill vi säga också. Hade ni varit här, hade ni fått smaka på årets första gurka ni också.