Vissa saker, som aklejor till exempel, längtar man bara sådär lite förstrött efter:
Andra saker, typ Huligansaker, längtar man alldeles förfärligt efter!
Fast det där med jobbet...tja jag vet inte riktigt jag, nog för att det är bra och sisådär, men ska jag vara helt ärlig så längtade jag inte alls!
Huliganen fick ju följa med till jobbet idag, så klart. Han visade sin åsikt om detta genom att kräkas på golvet. Fyra gånger för att verkligen ge eftertryck åt sina känslor.
Men jag kan ju tycka att fyra gånger, är det inte att vara aningens övertydlig?
Lilla Huliganen! Han blev glad när ni kom hem va?
SvaraRaderaJa det tror jag. Om man tolkar jämfotaskutt med knorv ackompanjerat med upphetsat skällande och slingrande runt fötterna som en glädjeyttring - och det gör jag!
SvaraRaderaDet är just det där med att åka bort hundlös....
SvaraRaderaMan längtar nästan ihjäl sig efter di små liven.
Resan lät helt sagolik - lite grand som vår resa i Toscana för några år sedan.
Hur är det med Huliganen? Inget allvarlig kräkeri hoppas jag.
Britta, ja det är märkligt att man kan längta så mycket efter en så liten hund!
SvaraRaderaNej, det var nog bara ett omåttligt intag av gräs tror jag - han har mått utmärkt sedan dess.