fredag 22 oktober 2010

Lika bra att vara beredd...



...ingen direkt snö. Än. Men rätt vad det är så.

Jag har skamligt vansläktats på min mycket handarbetsbegåvade mor, som vävde, knypplade, stickade mönster och krusiduller och flätor och mojänger.

Själv stickar jag enfärgade vantar i slätstickning. Känner jag mig riktigt djärv petar jag in en liten rand. Men de värmer, de också!

4 kommentarer :

  1. När man stickar vantar kan man inte ha tummen mitt i handen!!!
    Kram

    SvaraRadera
  2. Nä minsann! Även om det känns så emellanåt...

    SvaraRadera
  3. Hur länge kommer de vantarna att vara fredade från Huliganen undrar stickhandikappad lantlolla?

    SvaraRadera
  4. Anna-Karin; det finns två saker som Huliganen vet är absolut förbjudet. Att pinka på mattes växthus eller käka upp hennes egenhändigt stickade vantar. Så jag räknar med att ha dem kvar trots allt. Annars blir det soffkudde av honom.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.