Ibland händer det saker här i livet, som gör att det inte blir sig riktigt likt längre. Det invanda, det man var trygg med, det är plötsligt något i det förgångna.
Man behöver hitta nya vägar. Nya vanor. Lära sig se saker på nytt sätt. Det behöver inte bli sämre, absolut inte. Bara lite... annorlunda.
Ta vår familj till exempel. Är det något som varit ristat i sten så är det att det är den lilla hustrun som handlat och lagat mat. Och att maken behandlat alla telefoner med stor misstänksamhet. Inga spontana samtal där inte - och OM han ringde, ja då var det för att på kortast möjliga tidsrymd behandla viktiga frågor. Typ när middagen skulle serveras. Eller hur dags vi skulle spela golf. Att ringa till honom gick inte heller, för han svarade inte. "Telefonen?" sa han förvånat. Den var alltid urladdad eller helt sonika inte med.
Men nu! Nu läses det kokböcker. Lagas mat. Serveras till ovannämnda hustru som förvånat utspisas med både det ena och det andra när hon traskar in genom dörren.
Och det rings!
- var är majonnäsen, jag ska göra coleslaw?
- är squash detsamma som zucchini?
- ska man köpa oskalade eller skalade sesamfrön?
Som sagt. Inte sämre. Bara annorlunda.
Det ska nog gå att vänja sig vid.
Din blogg är underbar! Man blir så glad av att läsa den. Enda minuset skulle väl vara att det har varit lite dåligt med bilder på Huliganen på sistone...
SvaraRaderaJa,alltsa, det dar tror jag forst nar jag ser det (fast det later ju lovande, forstas!)
SvaraRaderaKarro; men så kul! En ny kommentator - och en med en väldigt insiktsfull kommentar dessutom. Huliganen nickar instämmande här från min sida, han tycker det är alldeles för mycket annat och alldeles för lite Huligan i den här bloggen. Lovar bot och bättring!
SvaraRaderaEmelie; det är knappt jag tror det själv. Fast jag ser det!
Hum... Jag skulle nog inte heller riktigt tro på det om det hände i min familj... ;)
SvaraRaderaJea, förtvivla inte! En vacker dag kommer din man och vill plugga något, typ bomullsvivlarnas kärleksliv eller något ditåt, och rätt vad det är så jonglerar han också kastruller så det står härliga till!
SvaraRaderaFast jag håller med - det är så man tror man hamnat i ngåon slags utomjordisk dimension.