Det börjar dra ihop sig mot sängdags. I alla fall om man är en kvällstrött figur - en sån som jag. Vissa har redan somnat, typ såna som har korta ben och stubbsvans (ledtråd: det är inte maken), andra pluggar så det är en fröjd åt det.
Lite spännande är det att gå och lägga sig, man vet liksom inte riktigt hur natten ska bli. Jag talar nu inte om rajtantajtan och sånt, ånej, jag pratar mer om ifall man får sova eller ej.
Ja, det är bara att erkänna; man har uppnått den där åldern där sömnen blir lite nyckfull och man dessutom förpestar sin omgivning med att berätta om hur man sover, ungefär som om det vore så himla intressant. Nu skriver jag till och med ett blogginlägg om det; prata om att ha sjunkit djupt!
I alla fall, i natt vaknade jag klockan fyra. Först ligger man där och tänker att man somnar nog om. Sen ligger man där och tänker att nähä, jag somnar nog inte om. Då går man upp, men vad hittar man på mitt i natten? Man dricker lite vatten. Går på toaletten. Löser lite sudoku när man ändå liksom bara sitter och inte har så mycket annat att göra. Man manglar några lakan.
Det där då man börjar undra om man inte är riktigt klok. Och nu är ju lakanen manglade, så nu kan jag ju lika gärna sova då. Kan man hoppas.
Nästa gång du inte kan sova så kan du ju ta lite foton på dig själv och din nya frissa. Inte såna där badrumsbilder (tänk kakel och speglar som typ alla utom jag då förstås tar på sig själva), nej du kan säkert komponera något snyggt i arla morgonstund!
SvaraRaderaJo, det där känner man igen - att vakna i "vargtimmen". Undrar varför det heter så? Är det då vargen brukar komma?
SvaraRaderaHar förstått att det är den tid då kroppens aktivitet är som lägst.
Det är den tid de sömnlösa brukar uppleva som svårast - du vet, rids av ångestens mara etc....
Nu tycker jag inte att det låter som om du rids av någon dylik, varken kl 04 00 eller annan tid :0)
Mangla lakan - ja varför inte....
En sysselsättning så god som någon...
Jag brukar faktiskt oftast vakna vid 02-blecket, förmodligen för att man då sovit av sig det värsta så att säga. Brukar dock gå ganska snabbt att somna om - ett toabesök och lite vatten, banka till kudden och köra en liten avslappningsövning, å rätt som det är glider man iväg in i sömnen igen.Någon gång läser jag en stund, det brukar inte bli många sidor förrän boken faller över nyllet och zzzzz..
De tre vännerna stönar lite ogillande när jag bökar mig ur sängen - för att komma upp måste jag ju hälla av två västgötar från täcket och eventuellt flytta en collietass som ligger under min näsa....
När jag kommer tillbaka ligger de små kvar blick stilla, som två stenar! Jag får verkligen ta i för att flytta på dem och kämpa till mig täcket igen - ggnnnhhhaaahh...
Så fort jag lyckats komma tillrätta i sängen, liksom bara rullar de tillbaka i utgångspositionen - d v s en på vardera sidan om mig, tätt, tätt intill.
Hippie sträcker på sig och jag får nu njuta av att ha TVÅ collietassar i ansiktet.
Jenny, du har en alldeles ogrundad tilltro till min fotografiska kapacitet, måste jag erkänna. Och i all synnerhet vill jag inte visa upp mitt anlete i arla morgonstund - det är ingen skräckblogg, det här!
SvaraRaderaBritta; vi har ju sängen som Huliganbefriat område - fast jag måste erkänna att det låter lite mysigt att ha sängen full av vovvar. (Fast aningens varmt kanske?).
Varm mjölkchoklad! Osvikligt eftersom både mjölk och choklad är rogivande: a nice cup of cocoa, you know. Jag brukar komplettera med något paket kex men det är inget måste. Men en viss tröst är att det brukar vara tyst och vänligt och mysigt at vara den enda som är vaken, tycker jag. Ja, alltså om man inte håller på och manglar, förstås.
SvaraRaderaBitte, du är klok som en pudel du - klart att varm choklad är bättre än att mangla! Att jag inte tänkte på det.
SvaraRadera