Den som har läst i min blogg ett tag vet kanske att maken i höstas gav debet och kredit på båten och kastade sig ut i arkeologins förunderliga värld. Något som han trivs förträffligt med, och som gjort våra konversationer över middagsbordet ännu mer intressanta.
När man läser historisk arekologi så slipper man sitta i jättestora salar och ha jämnt schå att hålla sig vaken medan någon står långt därframme och mässar om den ena saken mer ointressant än den andra. Nej så vitt jag förstår så är allt av intresse och föreläsningarna försiggår på de mest skiftande platser. Häromveckan var det till exempel en föreläsning i domkyrkan här i staden. Såvitt jag drar mig till minnes försökte man hitta spåren av de ännu äldre kyrkor som funnits på platsen sedan tidigare. Uppenbarligen var detta en dundrande succe där da-capo-ropen och applådåskorna dånade.
Föreläserskan frågade då om någon vore intresserad av att få ytterligare en förläsning där, en som skulle försiggå bakom kulisserna så att säga; ovanför valven, i dolda skrymslen under golvet, bakom nuvarande murar... herregud, det var ju som att vifta med en påse karameller framför ögonen på ett barn!
Maken kom hem och såg ut som om livet, det kunde inte bli bättre än så! Och idag var det dags, idag klättrades det omkring, lystes med ficklampor och hittades både det ena och det andra... själv sprätte jag ju papper som vanligt, men maken ville ju dela med sig av sin lycka, och nu, nu sprider jag denna lycka vidare ut över omvärlden. Det var dock viktigt att man lyckades ta sig ut igen - se vad som annars kan hända (på bild nr 2). Fjärde bilden är ovanpå valven. Fullt av damm. Säkerligen historiskt damm.
 |
 |
 |
 |
| .. |
Ni kanske tycker att de här bilderna ser inte så mycket ut, verkar inte vara så mycket att hetsa upp sig över? Jag kan bara försäkra att makens ögon tindrar som om det vore julafton. Så nu vet jag - ska jag någon gång träna rallylydnad med maken är bästa belöningen att locka med ett besök på en gammal dammig vind.
Fnissar åt Huliganmattens skildring av karamellviftningsarkeologi....Men känner lite sorg över den forna studenten som inte hittade hålet i golvet ;-)
SvaraRaderaMakens "arkioligerande" är väldigt intressant!!! Även om det är Huliganfritt i inlägget så är det härligt med kultur och Kan vi få mer information om vad de hittar när de kryper runt i kyrkor eller sitter vid gravrösen så gärna för mig!!!
SvaraRaderaP.s Kom att tänka på en sak. Är det inte dags att besiktiga bilen snart???D.s
Anki; visst är det sorgligt - fast om man är historiskt intresserad kanske man tycker det är lite häftigt att själv bli en historisk sevärdhet?
SvaraRaderaMaja; jag ryser bara vid tanken! Bilbesiktning alltså... fast gudskelov så dröjer det tills hösten. Men då!