- Men du glömde ju mitt finaste fynd! sa han sedan lite bestört.
Och hur kunde jag göra det? Men inte vill jag undanhålla er självaste Fyndet!
Så titta och njut - och glöm inte att titta på de fasade kanterna för allt vad ni gör.
tisdag 13 september 2011
Kanske inte direkt desinformation...
...sa maken.
- Men du glömde ju mitt finaste fynd! sa han sedan lite bestört.
Och hur kunde jag göra det? Men inte vill jag undanhålla er självaste Fyndet!
Jomen, maken hittade ju en bronsnål. Alldeles utan plast var den också. Och tittar man noga på nålhuvudet så ser man att det liksom är fasat, och det, det är fint det. Nu tror man kanske att nål som nål, det kan väl inte spela så himlans stor roll? Då ska man veta att det skrivits böcker som är knökafulla bara med bilder och berättelser om hur nålhuvudena ser ut.
Så titta och njut - och glöm inte att titta på de fasade kanterna för allt vad ni gör.
- Men du glömde ju mitt finaste fynd! sa han sedan lite bestört.
Och hur kunde jag göra det? Men inte vill jag undanhålla er självaste Fyndet!
Så titta och njut - och glöm inte att titta på de fasade kanterna för allt vad ni gör.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget
(
Atom
)
Jag njuter i fulla drag av de fasade kanterna!!!!
SvaraRaderaDuktig och energisk make som ägnar sig åt arkeologiska utgrävningar och fantastiska fynd! Faktiskt något som jag skulle kunna hava tänkt mig att ägna mig åt som yrke. Just för att det verkar så in i bängen spännande! Men jag undrar om jag skulle ha haft det tålamod som krävs....
Jag är nog mer åt "jamen, ta en grävskopa och gräv upp några kvadratmeter hit och dit, så får vi väl sålla sen´då"... än att ligga timmavis och sopa försiktigt med liten pensel...
Jag beundrar verkligen detta tålamod!
Jag har vid två tillfällen gjort kommentarer å denna blogg på sistone - båda har bara försvunnit ut i cyberspace.....
Gör nu detta tredje försök.....
Som Margaretha Krook sa i en välkänd sketch: "tvi, tvi, tvi"....
och jag skall aldrig glömma var jag såg den först! Kram Syrran
SvaraRaderaBritta; tredje gången gillt! För övrigt håller jag verkligen med dig om det där med försiktigt evighetspetande - inte alls min melodi heller. "Fort och fel" är min ledstjärna... ok inte nödvändigtvis fel, men definitivt fort!
SvaraRaderaAnnika; det är bra det, jag visste väl man kunde lite på dig!