Kompisar

Jag tänker som så att det är inte bara syrran (eller Zyrran som jag fått påpekande om att hon kan heta eftersom man kan se henne såsom i symbios med Zoya) som har haft en himla tur att Zoya kom in i hennes liv.

Vi har ju också förmånen att få ha henne hos oss i vårt lilla, men naggande goda, hunddagis - och nog är det en rasande tur att vi får ha denna vänliga och rara lilla tik hos oss! Det tycker inte bara vi, det tycker även Huliganen som villigt överlåter sin säng, sin vattenskål och sin matskål.

Måste man stå och kolla ut i trädgården för att det hörs Mystiska Ljud (förmodligen från grannnens Linus), ja då står de där båda två på bakbenen, sida vid sida och kikar ut genom rutan i altandörren.

Måste man rusa iväg och skälla på någon som har fräckheten att passera utanför Huliganens Tomt; ja då är Zoya Huliganen i hasorna och hjälper till.

Hyvlar maken ost, ja då står det två hundar och väntar på smulorna från den rike Hussens bord.



Lyfter den ena på tassen, ja då lyfter den andra på sin...




 Man snusar i samförstånd i gräset...







  Ja vi känner oss lyckligt lottade som får ha Zoya i vårt liv!