Det spritter i vårkänslorna, det gör det. Och man vet att rätt vad det är vill man bara äta lätta, fräscha rätter, salladsbladen kommer att sprätta runt nejden som konfetti. Men än är man inte där. Och dessutom så vill ens inre Dansk bryta sig ut! Nu har jag kanske inte någon inre Dansk (trots att jag är skåning och alltså per definition halvdansk i uppsvenskarnas ögon tror jag), men maken har ju lite utrikiskt blod i sig. Min fantastiske danske svärfar lagade bland annat jädrans god mat. Hans flaeskesteg gick inte av för hackor! Den kunde få dansk i förskingringen att bli tårögd av hemlängtan.
Nu blev det inte flaeskesteg i Huliganhemmet, men snudd på. Det blev lite cross-over food kan man säga, danskinfluerat men lagat i vår engelska slow cooker; långsambakad fläsksida med frästa äpplebitar och honungsglacerad kålrot.
Inte särskilt elegant. Inte särskilt franskt, om man med "franskt" tänker sig mat staplad i högar med en korslagd rädisa överst (vilket är grymt orättvist när man tänker på hur mycket god fransk husmanskost det finns).
Men låt oss nu inte tjata om mat-etnicitet. Låt oss bara konstatera att danskt, engelskt, skånskt eller vad det nu vara månde; det blev gott! Och det är ju ändå huvudsaken.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.