Maken satt och tittade på nyheterna igår - själv kastade jag bara en frivolt förströdd blick för jag skulle ut på galej, te med Ellenmamman minsann. Jag hörde dock hur maken belåtet muttrade när han hörde den latinska nyheten habemus papam. Röken hade svävat vit. Den nye påven var vald. Det är fint, det. Latin och allt. Maken mös förnöjt, nog mer på grund av det språkliga än det kyrkliga.
Sen kastade han en blick på Huliganen som belåtet rullat ihop sig på mattan.
- Habemus Hampum! utbrast han ännu mer förtjust.
Var det rätt? Maken sprätte deklinationer och kasus omkring sig, som vore det konfetti på ett rejäl nyårspartaj. Men jo, han kom fram till att så måste det vara. Vi har en Hampus. Ingen kan invända mot det.
Huliganen öppnade ett sömnigt öga och man såg att han tänkte att a) det är väl klart att det är mer viktigt med habemus hampum än vilken påve som helst, och b) det är ju en definitionsfråga det där, vem som har vem så att säga.
Maken rasslade runt lite mer med sin latinska hjärnsynaps och sa kärleksfullt Hampus Hamporum. Hampusarnas Hampus. Eller kanske man kan läsa det som "den främste bland Hampusar"?
Nu nickade Huliganen belåtet. Jo så är det, var sig det är på latin eller skånska.
Känns rätt tryggt att ha en husse som inte kommunicerar på latin hälsar både Iza och Karlsson. :)
SvaraRaderaHampus hälsar att han hade tyckt det också... :-)
RaderaSwedish, Latin and Google Translate not translating all the words (hjärnsynaps?) = This one's beyond me!
SvaraRaderaWe have a saying in Swedish; "too many cooks spoils the soup". And I have a sneaking suspicion that too many languages involved will make a text incomprehensible :-).
RaderaHjärnsynaps is the small thingies in the brain that make it work, some kind of connection between the nerv cells.